Under 1800-talets senare del utvecklades finbladiga sågar som gav byggmästarna nya möjligheter att arti­kulera fasaden. En rik panelarkitektur utvecklades, inte minst i städerna utmed norrlandskusten. Förebild var storstädernas putsade stenhus i nyrenässansstil. Fasaderna delades in i fält med liggande och stående fasspontpanel. Fönstren var högresta korspostfönster med släta eller kontursågade foder. Lövsågeriarbeten i så kallad schweizerstil prydde gavelspetsar, takfot och verandaräcken.

Byggnader på hörntomter skulle vid den här tiden, i enlighet med gällande byggnadsstadga, ha avfasade hörn. Mot slutet av perioden blev det populärt med hörntorn, gärna med tornprydnad i smide.

Goda råd:

• Vid underhåll av hus från denna tid, använd linoljefärg bruten med traditionella pigment, som garanterar att fasadens kulörer får de rätta nyanserna.


• Utgå från husets originalfärgsättning. Om denna inte faller dig i smaken, välj någon annan tidstypisk färgsättning.


• Undvik helvitt på foder och listverk, välj brutet vitt eller gråvitt.


• Tänk på att fönstrens mörka kraftfulla kulörer är viktiga för husets tidsprägel.


• Om du målar med linoljefärg, ta med i beräkningen att lin­olje­färgen bleks något med tiden.