Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Farstubron och entrén

Farstubron efter åtgärd. Foto: Pernilla Lindström.

Under april-maj 2006 lagade vi farstubron på huset som i det närmaste var totalt sönderruttnad. Golvbrädorna av spontat virke hade gått av på mitten och åsarna som golvet vilade på hade också ruttnat av. Vi dokumenterade farstubron noggrant med digitalkamera innan vi påbörjade rivningen av den så att vi under arbetets gång kunde gå tillbaka till digitalbilderna och se hur bron såg ut innan vi rev den, vilket var till stor hjälp. Vi rev bara golvdelen av bron så räckena och taket är desamma som tidigare. Vi byggde upp bron enligt samma konstruktion som ursprungligen med enda skillnaden att vi lade in en extra ås under golvet framför dörren där man går som mest eftersom det var över en meter mellan golvåsarna tidigare. Virket till stommen tjärade vi och golvbrädorna behandlade vi med rå linolja, en behandling som man gärna kan upprepa en gång om året. Mellan golvbrädorna och åsarna kan man med fördel lägga tjärpapp för att hålla markfukten borta. Nya spjälor till räckena tillverkade vi efter förlaga från en gammal bild på huset. Virket till spjälorna hyvlade vi och grundmålade med zinkvit linoljefärg innan vi satte upp dem.

Farstubron före åtgärd. Foto. Fredrik Lindström.

Farstubrons nedre del kläs in med fasspontpanel. Foto: Fredrik Lindström.

Under sommaren 2006 fortsatte vårt arbete med farstubron med att vi klädde in nederdelen samt trappsteget med stående fasspontad panel. Ursprungligen var den panel som användes hyvlad men i övrigt likadan som den panel som fasaderna är klädd med förutom att denna är ohyvlad. Vi valde att använda den ohyvlade panel som vi införskaffat till östra fasaden även till inklädnaden av bron, delvis eftersom vi hade lätt att få tillgång till den men framförallt beroende på att vi återanvände de gamla panelbrädor som var i någorlunda bra skick. Dessa gamla brädor var rätt så anfrätta av väder och vind och det skulle därför har blivit en markant skillnad mellan dem och nya hyvlade brädor men skillnaden syntes mindre med ohyvlat virke som har en ganska ruggig yta precis som det gamla anfrätta virket. När det gäller utseende så kan man följa två olika antikvariska skolor. Den ena säger att det man byter ut tydligt skall kunna urskiljas från originalet och den andra skolan säger att det ska smälta in så bra som möjligt. Vi har valt att följa den senare skolan vilket dock har tvingat oss att göra avkall på ett av våra andra huvudmål – att alltid använda material lika befintligt. Efter att vi hade fått klart själva bron var det dags för målning. Precis som övriga vita detaljer på fasaden så har vi grundmålat bron med zinkvit linoljefärg från Engwall & Claesson. Färdigstrykning gör vi med bruten vit linoljefärg, samma kulör som till övriga vita fasaddetaljer.

Farstubrons golv efter behandling med roslagsmahogny. Foto: Pernilla Lindström.

Under sommaren 2007 gjorde vi klart den sista detaljen på farstubron, vilket var att spika en list runtom golvet för att skydda ändträet på golvbrädorna och panelen som brons nederdel är inklädd i. Hur man har skyddat ändträ på broar har utförts på några olika sätt. Ibland har man låtit golvbrädorna skjuta ut över panelen som grunden är inklädd med för att skydda denna, ibland har man lagt en bräda, gärna med profilerade kanter, som fris runtom golvet så att både golvbrädor och panel skyddas. Det tredje alternativet har varit en list runtom såsom vi gjort, vilket utseendemässigt påminner om frisen. Hur denna detalj såg ut på vår bro ursprungligen är vi inte helt säkra på. När vi började reparera bron var den i så dåligt skick att det inte gick att se hur kanterna på brogolvet varit gjorda. Inte heller kan man avgöra det från de bilder vi har eftersom de är tagna på för långt håll. Det finns dock spikhål runtom bron som tyder på att det har varit en list som spikats på där i efterhand. Vi har också sett att liknande gamla broar runtom i trakten varit gjorda på detta sätt. När listen väl satt på plats målade vi hela farstubron ett sista varv. När vi vitmålade panelen vid ytterdörren upptäckte vi att denna inte var gjord av hyvlad panel som vi trott. Vanligtvis använde man alltid hyvlat virke om det skulle målas med oljefärg, så den här panelen borde ha varit hyvlad eftersom den var målad med vit linoljefärg. Eftersom den nu inte var hyvlad betyder det att vi gjorde ett helt korrekt beslut när vi valde att klä in nederdelen av bron med ohyvlad panel, trots att vi inte visste det då och trodde att vi gjorde ett avsteg från det mål vi har satt upp att alltid använda samma typ av material när vi restaurerar vårt hus.

Den gamla sittbänken på farstubron återskapad. Foto: Fredrik Lindström.

Lagom till Valborgsmässoafton 2008 passade vi på att rekonstruera de två bänkar som har funnits på farstubron till vänster om entrén. Ett av de tre gamla stöden kunde återanvändas medan de andra två fick kopieras. Bänkarna gjorde vi av två lite grövre brädor istället för en enda tunnare bräda som det ursprungligen varit, för att ge dem lite bättre hållbarhet. Bredden är dock fortfarande densamma som tidigare.

Farstubrons golv efter behandling med roslagsmahogny. Foto: Pernilla Lindström.

Ytterdörrarna efter ommålning. Foto: Pernilla Lindström.

När vi reparerade farstubron och lade nytt golv på den behandlade vi golvplankorna med rå linolja. Eftersom golvet är ganska utsatt behöver det behandlas ofta och våren 2009 valde vi att istället för rå linolja använda sk Roslagsmahogny. Roslagsmahogny kan man lätt blanda själv med lika delar tjära, terpentin och linolja. Vi valde dock att köpa den färdigblandad från Gysinge Byggnadsvårdscentrum där den finns i både naturbrunt och svart. Roslagsmahogny är en tjärlösning som har använts i lång tid för impregnering av trä utomhus där den vanliga tjäran har ansetts för klibbig, tex på farstubroar. Vi valde den naturbruna varianten som direkt efter behandling ändå såg väldigt mörk ut. Kulören förändrades dock snabbt under sommaren till en ljusare brun ton.

Ytterdörrarna

Sommaren 2007 målade vi om ytterdörrarna. De hade senast målats av förre ägaren som målat både dem och farstubron med en kritvit färg. Genom att studera dörren närmare kunde vi bryta fram den ursprungliga kulören med kim och zinkvit linoljefärg. Vi lyckades inte få fram exakt den samma kulören men vi kom mycket nära med en brytning på ca 15% kimrök.

 

Hålla hus