Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Farstu och övre hall

Den gamla golvmattan i farstun rivs bort. Foto: Pernilla Lindström

Farstun

Farstun är det enda rum i huset där tapeten har klarat sig någorlunda bra från fuktfläckar, smuts och andra skador. Därför tänker vi behålla den tapeten som den är. Däremot taket och golvet i rummet är i behov av åtgärd. Under sommaren 2007 målade vi taket i farstun. Först skrapades löst sittande färg ner och därefter grundmålades trärena fläckar med zinkvit linoljefärg. Därefter målades hela taket med vit linoljefärg bruten med ca 3% grön umbra, vilket var samma kulör som taket var målat med innan. Traditionellt målades vanligtvis bara det mer utsatta kökstaket med linoljefärg medan övriga tak i husen målades med limfärg. Till skillnad från limfärg så går linoljefärg att rengöra och torkas av. I vårt hus är dock alla tak, utom papptaket i farstukammaren, målade med linoljefärg vilket antagligen beror på att de har målats under 1930-talet och att limfärgens tid då var förbi.

Parallellsågat brädgolv i en enkelstuga i Östanbäck, Skellefteå. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum.

Efter att taket i farstun var färdigmålat påbörjades målning av den panel som skrubben under trappan är inklädd med. När vi köpte huset var skrubben bara grundmålad med vit färg. Vi målade den ytterligare ett varv med vit linoljefärg bruten som övriga vita snickerier i huset med grön umbra. Anledningen till att skrubben endast var grundmålad är antagligen att pigment var så pass dyrt att man endast använde det sparsamt i de utrymmen som räknades som sekundära, som tex farstun. Vi passade även på att måla fönsterbänken i farstun som liksom i farstukammaren inte hade någon färg kvar pga att det hade regnat in genom det trasiga fönstret. På golvet i farstun låg en gammal linoleummatta i mycket dåligt skick. På de minst utsatta ställena kunde man uttyda av mattan haft ett parkettmönster, men detta var så gott som helt borta. Vi valde att riva bort mattan och ta fram det grangolv som fanns under. Detta golv visade sig vara i mycket fint skick jämfört med köksgolvet som också varit dolt under en linoleummatta. Innan vi hade sett vilket skick golvet befann sig i övervägde vi att behandla det med golvolja för att få en mer lättskött yta då man kan förvänta sig att mycket smuts och väta dras in på hallgolvet. Eftersom golvet visade sig vara i så fint skick kommer vi istället att såpskura det och skydda det med trasmattor.

Trappan och övre hallen

Trappan och övre hallen i huset har aldrig färdigställts av de familjer som tidigare bott i huset. Väggarna har aldrig tapetserats och tak och snickerier har aldrig målats så när som på de två dörrarna i övre hallen som leder till salen och kammaren. Dessa var grundmålade med vit linoljefärg. Eftersom det här utrymmet inte har några äldre lager kan vi här bestämma helt själva hur vi vill ha det. Vid val av färger och tapeter utgår vi från farstun eftersom man ser upp i trappan från den och vi vill att det ska kännas enhetligt. I farstun sitter en typisk 1920-talstapet med stiliserade blommor tryckta i blått, gråblått och guld. Från den tapeten tog vi upp den gråblå färgen som vi målade bröstpanelen i trappan med. Färgen köpte vi färdigbruten från Gysinge Byggnadsvård som säljer den under namnet gråblå linoljefärg. Den går också bryta fram själv med ca 2% kimrök i vit linoljefärg. De två dörrarna i övre hallen bestämde vi oss för att måla kulörta eftersom vi tyckte att så många av dörrarna i huset är vita redan. Vi valde att måla dörrarna i en något mörkare blågrå kulör än bröstpanelen i trappan och det blev då samma kulör som på ytterdörrarna, dvs vit linoljefärg bruten med ca 15% kimrök. Dörrarna målades dock bara kulörta på den sida som vätter ut mot hallen. På insidan mot salen och kammaren är dörrarna redan målade vita och denna färg har vi inte rört. Det var mycket vanligt förr att dörrarna hade olika färg eller behandling på olika sidor. Detta kan man se på köksdörrarna i vårt hus som är björkådringsmålade i grönt på kökssidan medan den dörr som vätter mot hallen är ådrad i brunt på motsatt sida och den som vätter in i farstukammaren är vitmålad på andra sidan.

Väggarna i hallen uppe kläs med oblekt tapetpapp. Foto: Pernilla Lindström.

Sommaren 2007 påbörjade vi underarbetet inför tapetseringen av trappan och övre hallen med att klistra upp tapetpapp på väggarna. Detta gjorde vi för att få ett slätt underlag eftersom brädstommen här är bar. Tapetpappen köpte vi från Gysinge Byggnadsvårdscenter och den klistras upp som en vanlig tapet. Grundmålning av det trärena taket påbörjades även med zinkvit linoljefärg. Ett år efter att vi påbörjat klistra tapetpapp på väggarna i övre hallen visade det sig att detta inte var någon bra lösning för att få ett slätt underlag för tapeten eftersom väggarna av plank rör på sig en del och tapetpappen inte klarar av att ta upp dessa rörelser utan veckas eller spricker. Därför planerar vi att istället sätta upp masonit på väggarna även i detta rum, såsom vi har gjort i salen och lilla kammaren.

Masonitskivor klädda med tapet spikas upp i skrubben under trappan. Foto: Fredrik Lindström.

Skrubben

Som komplement till utedasset bestämde vi oss för att inreda skrubben under trappan till ett invändigt torrdass. Skrubben tycks tidigare ha varit använd som skafferi och vi fick börja med att röja ut de gamla hyllorna samt en hel del skräp och smuts som samlat sig därunder genom åren. Därefter reglade vi ut den norra väggen som hade flera olika nivåer, för att kunna tapetsera den. På väggen spikade vi sedan upp masonit som redan var tapetserad med ett nytryck av en grön jugendtapet. Tapeten trycktes av Duro på 1980-talet och finns inte längre i tryck idag. Vi hade rester som räckte till en fondvägg. Övriga väggar kommer att målas i samma gröna färg som tapeten. I skrubben provade vi sedan att ställa in en porta-potti (husvagnstoalett) men det visade sig att den luktade för mycket då det inte finns någon luftventil. Vi tog därför bort toaletten och skrubben används nu endast som tvättrum.

 

Hålla hus