Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Köket

Köket efter åtgärd med boasering av unite. Foto: Pernilla Lindström.

Kökstaket målas med vit linoljefärg bruten med ca 3% grön umbra. Foto: Fredrik Lindström.

Taket

Under maj månad 2006 fortsatte vi att arbeta med köket för att förhoppningsvis få ett rum i huset beboeligt innan sommaren var slut. Innan vi satte igång dokumenterade vi noggrant alla färg- och tapetlager som vi kunnat få fram. Taket var skadat av att det runnit in vatten genom trasiga fönster på övervåningen och färgen flagnade fläckvis rätt ordentligt. Vi satte igång med att skrapa taket och sedan grundmåla och mellanstryka de värsta fläckarna med bruten vit linoljefärg. Till slut målade vi hela taket ett varv med vit linoljefärg bruten med ca 1-2% grön umbra. Färgen bröt vi själva genom att köpa pigmentet grön umbra och rå linolja. Detta blandade vi till en pasta som vi sedan bröt den vita linoljefärgen med som vi hade köpt från Gysinge byggnadsvårdscentrum. Färgen är samma kulör som var i taket innan vilket vi konstaterat med hjälp av linoljefärgsprover och NCS-karta.

Köket efter åtgärd. Foto: Pernilla Lindström.

Väggarna

När taket var färdigt fortsatte vi med att måla boaseringen av unite på väggarna. Vi valde att måla den med linoljefärg blandat med fernissa för att få en tålig yta. Boaseringen var dessutom sedan tidigare fernissad. Färgen bröt vi fram på plats med gullockra och vit linoljefärg för att frå fram den kulör som har använts som bottenfärg till björkådringen på dörrar och fönster i rummet. Vi valde att göra så för att kunna ådringsmåla hela boaseringen som resten av köket om vi i framtiden skulle vilja det. Väggarna ovanför boaseringen tapetserade vi sommaren 2006 med tapeten Färnebo från Gysinge byggnadsvårdscentrum och bården Färnebobård. Tapeten är en kopia av en 1920-talstapet som man hittade på just Gysinge när en byggnad där restaurerades. Tidsmässigt stämmer den väl med vårt hus och det var därför vi valde just denna tapet. Vi gjorde mycket lite underarbete innan vi tapetserade. Vi drog endast bort de bitar av den gamla tapeten som satt löst, resten fick vara kvar så att även nästa generation kan hitta alla tapetlager precis som vi har kunnat göra. Den underliggande tapeten blev ganska bubblig av klistret först men bubblorna slätade ut sig när klistret torkat. Vi spacklade inte över några skarvar eftersom vi inte tyckte att en perfekt tapetsering hörde hemma i den här miljön men skarvarna syns ändå minimalt i rummet så resultatet blev trots det mycket bra.

Den gamla linoleummattan tas bort från köksgolvet. Foto: Pernilla Lindström.

Golvet

Under sommaren 2006 fortsatte vårt arbete i köket med golvet. När vi tog över huset låg en gammal linoleummatta på golvet som var i riktigt dåligt skick pga markfukt. Mattan har någon gång blivit målad i rosa och de som hade målat den hade inte varit speciellt noggranna för färgfläckar hade kommit på både golvsocklar, trösklar och dörrfoder som är björkådrade. När vi slet bort mattan fick vi dock fram omålade rester där det visade sig att mattan ursprungligen haft ett grönt och rött mönster på beige grund, ett ganska typiskt utseende för 1910- och 20-talens linoleummattor och ett mönster som idag tyvärr inte går få tag på även om linoleummattor fortfarande tillverkats och på senare år åter igen har stigit i popularitet. Golvet som var under mattan var ett smalt spontat grangolv. Vi hade hoppats att det skulle vara i så fint skick att vi kunde behålla det som det var men fukten hade lämnat ganska fula fläckar på det och det hade även blivit lagat på flera ställen med små brädstumpar. Vi valde därför att fernissa golvet brunt vilket var typiskt för 1920-talet. Vi köpte en liter linoljefernissa från Gysinge byggnadsvårscenter och blandade den med 0,16 liter bränd terra linoljefärg och 0,16 liter järnoxidbrun linoljefärg. Linoljefärgerna blandade vi ihop separat innan vi hällde ner dem i fernissan. Denna blandning ger en ganska mörk brunfärg. Fernissan blir laserande efter ett varv men efter två varv är den täckande. Till en början är den högblank men fernissa nöts ganska fort och blir matt, särskilt där man går. Förr i tiden var det vanligt att man fernissade golv och väggbröstningar till jul.

Vedspisen efter att rosten borstats bort och den svärtats in. Foto: Pernilla Lindström.

Vedspisen

Sommaren 2005 passade vi även på att dra över järnspisen med stålborste samt svärta två gånger. För att komma åt alla små vinklar och vrår använde vi en tandborste. Spisen behöver fortfarande svärtas fler gånger men nu ser den i alla fall mycket bättre ut än när vi började. Våren 2008 kontaktade vi sotaren för att få murstocken besiktigad. Eftersom ingen eldat i huset sedan 1947 och vi visste att det fanns ett hål i murstocken på vinden var inte våra förväntningar särskilt höga. Det visade sig också att det krävdes att murstocken murades om helt från vindsbjälklaget och uppåt samt att den glidgjöts nedanför vindsbjälklaget för att åter kunna tas i bruk. Vedspisen är dessutom i så dåligt skick att en renovering av den inte blir hållbar – varken tekniskt eller ekonomiskt. Vår tanke är därför att köpa en nytillverkad vedspis och ersätta den gamla med den. Den befintliga vedspisen är av modellen Husqvarna no 26. Idag tillverkas ännu Husqvarna no 27 och dessa två spisar har samma dekoration av luckorna. På så vis får vi en näst intill identisk spis även om vi byter. Eftersom renoveringen av murstocken och bytet av spis handlar om två mycket dyra åtgärder kommer de att få vänta några år tills vi har råd med det.

 

Hålla hus