Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Salen

Golvet i salen målas med kimröksgrå linoljefärg. Foto: Pernilla Lindström.

Taket

Det rum i bottenvåningen som ursprungligen varit använt som sal (farstukammaren) har ett pappspänt tak medan det rum i övervåningen som senare har fungerat som sal istället för ett pappspänt tak har ett enkelt trätak av smal fasspont. Någon gång innan huset fick plåttak har ett takläckage uppstått ovanför salens nordvästra hörn och orsakat en fuktskada i innertaket. Det är nu länge sedan det yttre taket åtgärdades och tätades men innertaket har aldrig ersatts. Ursprungligen tänkte vi laga taket och bara ersätta det skadade virket men eftersom det är en typ av panel som inte längre finns att få tag på skulle vi bli tvungna att specialbeställa virket. Vi fick då idéen att pappspänna taket från Gysinge byggnadsvårdscentrum där man har pappspänt ett fuktskadat tak och på så vis dolt skadorna istället för att byta ut virket. Pappspänning sker bäst på våren då det är fuktigt i luften, därför valde vi våren 2010 att inleda restaureringen av salen med att åtgärda taket.

Innan uppspänningen av pappen kunde påbörjas borstade vi först ner färgflagor från taket och satte en bit masonit över den fuktskadade ytan eftersom virket inte skulle hålla att fästa pappen i där. Taklisten lämnade vi på plats. Därefter skar vi till de våder vi behövde för att täcka taket som är ca 16 m2. Våderna vattnades på båda sidor med hjälp av en piassavakvast. Till vattning av alla våder gick det åt ca 1 hink vatten. Våderna rullade vi därefter ihop och placerade i plastsäckar för att förhindra avdunstning. Så fick de ligga över natten och svälla. Vid uppsättningen av våderna, dagen efter vätning, var vi till en början två personer och därefter tre. Arbetet går bra att utföra på två personer men är man tre går det naturligtvis snabbare. Är man fler personer än tre så blir det för trångt att arbeta alla med samma våd.

Taket i salen pappspänns. Foto: Pernilla Lindström.

Den första våden sätts upp vid rummets ena vägg. Våden rullas ut med den bruna sidan mot taket. Vi arbetade så att en person höll i våden och den andra spikade fast den. Först fästs en spik i mitten av vådänden, därefter riktas våden in och man börjar rulla ut den medan den spikas fast kryssvis, var 40:e cm ungefär. Medan man spikar måste pappen hållas väl spänd. Vi valde att fästa pappen i takbrädornas riktning vilket i vårt fall blev detsamma som ljusinfallets riktning. Det gamla papptak som är befintligt i huset är fäst på samma sätt så därför valde vi att göra likadant. Minst synliga skarvar får man dock genom att följa ljusinriktningen. När den första pappvåden spikats upp fäste vi en fuktad spikremsa i dess kortändar och den långsida som inte skulle täckas av nästa pappvåd. Remsan fästes först med spikar var 10:e cm och därefter spikade vi även i mellanrummen. Sedan spikar man upp nästa pappvåd intill den första med en överlappning på ca 8-10 cm. När den spikats fast spikar man åter fast fuktade spikremsor på tre av dess sidor innan man går vidare till nästa pappvåd. Hela taket måste göras klart under samma arbetspass, annars torkar pappen för mycket. När våderna är uppsatta kan man låta pappen torka genom att försiktigt vädra.

Klisterremsor sätts upp på papptaket. Foto: Fredrik Lindström.

När pappen torkat något skall torr- och klisterremsor sättas upp. Dessa river man av oblekt tapetpapp. Torremsorna görs ca 10cm breda och klisterremsorna ca 15 cm. Torremsan blötläggs och sätts därefter upp över pappskarven så att den döljer spikremsan. Klister behövs inte. Över torremsan sätts sedan den bredare klisterremsan som fästs med limvatten eller vanligt tapetklister. Har man låtit taklisten sitta kvar under arbetet kan man täcka även den med en klisterremsa. Detta kan vara något besvärligt i hörn eftersom det gäller att få fast remsan ordentligt så att alla profilera kommer fram. Om taklisten däremot har varit borttagen väntar man tills papptaket är torrt innan man spikar tillbaka den och målar den samtidigt som resten av taket. För oss gick själva arbetet med att sätta upp papptaket relativt smärtfritt. När man läser i böcker om pappspänning av tak står det ofta att det är relativt komplicerat men så upplevde inte vi det. Metoden är ganska enkel att förstå sig på, det som är jobbigt är att man måste arbeta ovanför huvudet hela tiden och att hela taket måste göras på en gång. Har man ett väldigt stort tak kan det därför vara en god idé att vara flera personer som med jämna mellanrum avlöser varandra så att man får vila nacke och axlar.

En spricka i det nya papptaket, antagligen orsakad av att taket torkat för snabbt i värmen. Foto: Pernilla Lindström.

Ett problem som vi dock hade under uppsättningen var att undertaket sviktade väldigt mycket och gjorde det svårt att spika fast pappen. Det var något helt oförutsett för oss och berodde säkert på det gamla innertakets konstruktion (panelbrädornas bredd och längd samt avståndet mellan takbjälkarna). Vårt stora problem uppstod däremot när vi ca två veckor efter uppsättning skulle måla taket och då upptäckte att det hade spruckit tvärs över, längs med den ena av skarvarna mellan våderna. Sprickan orsakades antagligen av att det blev väldigt stora temperatursvängningar direkt efter uppsättning, från +5 till +30 grader, och därmed ganska kraftiga rörelser i undertaket. Kanske pappen pga temperaturen även torkade för snabbt. Detta innebar att vi fick börja med att laga taket direkt.

Att laga ett papptak är inget större problem. Är det ett litet hål som har uppstått kan man laga taket genom att föra upp en bit oblekt tapetpapp på ovansidan av pappen och klistra fast den där och sedan måla över. Är det en spricka som i vårt fall tillverkar man en ny klisterremsa som man fäster över sprickan. För att undvika skarvar bör remsan vara i hela takets längd.

Efter lagning målade vi taket med matt linoljefärg från Gysinge. Traditionellt har papptak målats med limfärg. Limfärgen är dock mer känslig för fukt än linoljefärg, den är dessutom svårare att underhålla eftersom man måste tvätta ner den gamla färgen innan man kan måla ett nytt lager, alternativt måla med en mycket limsvag färg. Ska man måla med limfärg på en gammal fuktskada måste man först patentera med mager linoljefärg för att fukten inte ska slå igenom färgen. Gysinges matta linoljefärg är tillverkad för att efterlikna limfärg. Den är dock betydligt trögare att arbeta med samtidigt som den har lust att skvätta på ett sätt som vanlig linoljefärg inte gör. Penslar använda till den matta linoljefärgen går inte heller rengöra bara med vanlig såpa som man kan göra när man använt dem till äkta linoljefärg. Detta beror på att den matta färgen innehåller lösningsmedel som den äkta linoljefärgen inte gör. Detta känns även på lukten när man målar så man bör ventilera ordentligt. Lösningsmedlet gör dock att färgen har kortare torktid och täcker snabbare.

Väggarna tapetseras med ett nytryck av en 1920-talstapet utanpå masonit. Foto: Pernilla Lindström.

Väggar

När taket i salen till slut var färdigt övergick vi till väggarna. Precis som i kammaren uppe var de gamla tapeterna väldigt illa åtgångna, både smutsiga och trasiga, och gick inte behålla. Den väggpapp som tapeten satt på satt inte heller fast ordentligt vid väggen utan hängde och buktade sig. Eftersom vi vill att den gamla tapeten ska finnas kvar så att även nästa generation kan hitta den, så valde vi att spika upp 3mm masonit utanpå tapeten och på så vis få en slät yta som vi kan tapetsera på nytt på. Vi försökte hitta en ny tapet som var så lik den gamla som möjligt i färgsättning och mönster. Samtidigt ville vi inte ha en tapet från 1930- eller 40-talet som originalet utan en 1910- eller 20-talstapet som bättre harmonierar med rummets snickerier som är från den tiden. Valet föll på en nytryckt 20-talstapet från Sandberg tapeter som heter Vera.

Murstock

I maj 2006 hade vi turen att få resterna av en sats limfärg från Gammlia i Umeå och vi passade då på att måla de tre murstockarna i huset efter att ha tvättat dem med rent vatten för att få bort sot och smuts. Limfärgen är blandad för hand enligt följande recept: 10 kg krita blandas med 5 l vatten utan omrörning. Kritan får suga åt sig vattnet över natten. 200 g horn- och benlim täcks med lite vatten dagen innan färgen skall användas. Nästa dag värmer man blandningen på ljummen platta tills limmet löst upp sig. Därefter blandas limmet ner i kritan under kraftig omrörning för att bli smidig. Färgen räcker till ungefär 20 kvadratmeter. Limfärg torkar relativt snabbt och blir betydligt ljusare när den torkat. Vit limfärg (endast pigmenterad med kritan) ser grå ut när man målar den men blir efter torkning ljust vit.

 

Hålla hus