Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Byta dörr

Nytillverkad dörr av ädelträ i funkisstil på en villa från 1950-talet, Norrböle Skellefteå. Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.

Om fönstren är husets ögon måste porten vara husets mun. Porten skall vara utformad för att leda besökaren rätt. Den skall välkomna besökaren, försätta honom eller henne i ett annat lämpligt stämningsläge inför inträdet i byggnaden. Ofta har porten fått symbolisera gårdens välstånd och ideal. Den har därför gärna i äldre tider fått låna drag från klassiska kolonner och kornischer. Par- och enkelstugornas entrédörrar gick nästan alltid inåt. De bildar på så vis en välkomnande nisch på utsidan som förstärker portalens intryck. Att flytta ut, eller byta ut dörren så att den blir utåtgående ger en stor och icke önskvärd förändring i utseendet.

Att något är nött av användning behöver inte uppfattas som en brist. Det kan lika gärna vara en kvalitet som förmedlar samhörighet och en del av husets historia till framtiden. Nötta ytor är vackra att se på och sköna att ta i. Man skall därför inte nödvändigtvis betrakta det som en förbättring att måla om en dörr, för att färgen är nött just på det ställe man i generationer har gripit tag för att stänga den. Byter man ut dörren mot en ny spegeldörr i (nästan) samma utformning har man definitivt gjort sig av med en del av husets atmosfär. Visa respekt för den detaljrikedom och den medvetna utformning man gav porten i äldre tid. Behåll de dörrar som hör samman med huset.

En gammal dörr som nötts där händer under många år tagit i den. Foto: Skellefteå museum.

Entrédörrar utsätts dock för stora påfrestningar. Klimatet och skillnaden mellan utomhus- och inomhusklimatet innebär stora spänningar, liksom alla de mekaniska påfrestningar de utsätts för när de öppnas och stängs. Entrédörrar har därför vanligtvis utförts i ett gediget snickerihantverk. De flerbostadshus som uppfördes under 1930- till 1950-talen försågs nästan alltid med gedigna, glasade ekportar, som blev en viktig karaktärsskapande detalj på dessa hus. Vid renovering är det normalt möjligt att restaurera dessa portar. Om det inte skulle vara möjligt kan man ersätta den gamla med en nytillverkad ekport. De är inte dyrare, men mera hållbara och betydligt mera välkomnande än modernismens eloxerade aluminiumportar.

Ritningar

De opersonliga portar som nu saluförs i byggvaruhandeln under namn som ”allmoge” och liknande kan inte i detaljrikedom och medveten utformning mäta sig med äldre tiders. Försök därför alltid restaurera och behålla de portar som var byggda för huset. Om nya måste tillverkas; specialbeställ efter en lämplig förebild. Här är några exempel på portar hämtade från gårdar i Skelleftetrakten.

Avan 28
Bastutjärn 127
Bastutjärn 127b
Byske 12
Byske 12b
Byske 32
Drängsmark 95
Klutmark 105
Kusmark 342
Storkåge 423
Storkåge 423b
Åbyn 141
Åbyn 179
Åbyn 263
Åbyn 311