Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Köket

Nyinrett kök i en Västerbottensgård i Innervik, Skellefteå. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum.

Äldre kök fyller sällan de standardkrav vi har idag. Diskbänken är ofta lägre än vi vant oss vid, naturlig plats för diskmaskin eller kyl/frys kanske saknas, bänkytorna upplever vi som otillräckliga och plats saknas för förvaring av alla moderna hushållsmaskiner. Men innan vi gör något förhastat skall vi också fundera över vilka kvaliteter köket kan visa upp. Ofta är de skåpsnickerier som finns i hög hantverksmässig kvalitet, vida överlägsen dagens spånskivedominerade standardsnickeri. Snickerierna är ofta platsbyggda och måttanpassade, vilket innebär att de utnyttjar utrymmet på effektivast möjliga sätt. Uteluftsventilerade skafferier var vanliga, en kvalitet som innebär att behovet av kylskåpsvolym minskar. En gammal järnspis är värdefull som kompletterande värmekälla och som reserv vid strömavbrott.

En varsam köksmodernisering innebär att man behåller skåpinredningen. Om bänkhöjden är för låg kan sockeln byggas på. Behövs mera bänkyta eller förvaringsvolym kan man komplettera med ny (eller begagnad) inredning. Om man vill ha diskmaskin bör denna helst stå under diskbänken, men den måste inte göra det. Om det passar bättre med inredningen kan den stå under en arbetsbänk i anslutning till diskbänken. Skåpluckor har haft olika utförande genom åren. De kan vara utförda i spontad panel, som ram och fyllning, som överfalsade och släta masonitebeklädda luckor, eller som utanpåliggande, foliebelagda spånskiveluckor. De kan också vara utförda som skjutluckor. Varje typ representerar sin tids teknik och ideal. Behåll de luckor som finns, försök inte förändra dem efter någon annan tids ideal, utan behandla luckorna på det sätt de ursprungligen var tänkta att behandlas.

Gammal köksinredning från 1930-talet i en Västerbottensgård i Östanbäck, Skellefteå. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum.

Att av underhållsskäl måla om kökssnickerierna har fram till 1980-talet inte betraktats som något problem. Man har använt oljebaserade lackfärger med lång livslängd och tunna skikt. Svårigheten har ökat genom den allt lägre kvaliteten på snickerierna och de alltmera plastbaserade ytbeläggningarna. Folierna skall visserligen vara möjliga, men torde aldrig vara avsedda att underhållsmålas. Dagens lösningsmedelsfria plastfärger innebär problem eftersom deras livslängd bara är hälften av de oljebaserades, och efter ett par ommålningar har de byggt upp ett så tjockt färgskikt att man inte längre kan fortsätta måla över.

Det finns heller ingen lämplig metod för att ta bort plastfärg. Metylenklorid är för giftigt, varmluftsskrapning bli bara kletigt och slippapper beckar igen. Ommålning med plastfärger leder ofelbart till att snickerierna på sikt måste skrotas. Undvik därför detta.

 

Hålla hus

Läs mer om …