Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Isolering

Villa från 1930-talet på Norrböle, Skellefteå, vars tak har tilläggsisolerats och förändrat takets tidigare tunna profil. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum.

Vård av gamla hus

Energiförbrukningen i äldre hus är ofta hög och en del äldre hus är även kalla och dragiga. I energibesparande syfte och i syfte att förbättra värmekomforten kan det vara intressant att tilläggsisolera huset. Tilläggsisolering kan ur termisk synvinkel vara ett betydande ingrepp. För vissa konstruktioner kan en tilläggsisolering också öka riskerna för fuktskador.

Energiförbrukning

Isolering av yttervägg

Det är ungefär 10 % av ett modernt bostadshus energiförbrukning som försvinner som värme genom ytterväggarna. Det kan på ett år handla om upp till 3 000 kWh. Kostnaden och miljöpåverkan för detta är beroende av husets uppvärmningssätt. Med tilläggsisolering kanske värmeförlusterna på ett sådant hus kan minskas med 500–1000 kWh/år. Man skall då komma ihåg att tilläggsisolering av ytterväggarna är en omfattande åtgärd som kräver en hel del resurser såväl ekonomiskt som ekologiskt, och i vissa fall även kulturellt. Det är vanligtvis inte möjligt att motivera tilläggsisolering av ytterväggar av enbart ekonomiska skäl. Av ekologiska skäl kan det uppfattas motiverat, men förutsätter då att man använder giftfria material som inte byggts upp av lagrade resurser. För byggnadens kulturvärden kan isolering av ytterväggarna vara förödande. Förutom de originaldelar och originaldetaljer som byggs bort, kan byggnadens proportioner påverkas. Sockelsprång, fönsternischer och taksprång är delar som bör ägnas särskild uppmärksamhet. Väggens isolerförmåga, U-värdet mäts i W/m2K. Siffran räknas fram och bygger på värmegenomgångstal hos homogena material. Den sammansatta väggens isolerförmåga beror dock även på hur värmetrög den är, hur bra den buffrar fukt och hur tät den är mot luftläckage, samt om det finns köldbryggor. Den timrade väggen har bra egenskaper när det gäller magasinering av fukt och värme. Egenskaper som gör den till ett bättre klimatskydd än U-värdet ger sken av. Luftläckage och köldbryggor kan befaras vid bjälklag, knutar och kanske kring fönster. Det är i första hand dessa detaljer man bör se över när man vill minska värmeläckaget. Invändig lufttätning och åtgärdande av köldbryggor är resurssnåla metoder att minska energibehovet.

Lufttäta konstruktioner

På grund av en sämre värmeisolering i konstruktionen kan ibland kondens och därmed följande fuktproblem undvikas. Vid kraftig tilläggsisolering blir konstruktionsdelens utsida kallare och därmed ökar risken för kondens och fuktskador. Med rätt utförande och rätt materialval går det att undvika problem. Vid tilläggsisolering är det viktigt att göra konstruktionen lufttät. En lufttät konstruktion minskar risken för fuktproblem. Ett tätt hus kräver också bra ventilation i huset. Ofta går det med begränsade åtgärder att förbättra ventilationen i huset. En god ventilation är bra för både hus och människor.

 

Hålla hus

Läs mer om …