Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Halvsulning och stockbyten

Byte av en timmerstock på en lada i Rismyrliden. Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.

Reparationer

Då man skall reparera en timmerstomme får man förstås först skaffa sig en bild av skadans omfattning. Hur långt och djupt in är virket förstört? Har stockens bärighet påverkats? Har någon sättning skett? Inställningen bör vara att skadan skall lagas, men att inte byta ut material som är fullt fungerande. Skadans utbredning undersöker man genom att sticka med en kniv.

Halvsulning av timmerstomme. Illustration: Bertil Bonns.

Halvsulning

Ofta är bara stockens yttre del skadad, och en större del är friskt virke. Då är det i regel framkomligt med s.k. halvsulning. Man avlägsnar det murknade virket till det djup som behövs – antag t.ex. 5 cm – och strävar till att få ett jämnt djup på urtaget. (Till det här arbetet är ett huggverktyg med tvärställd egg bra.) Urtaget fylls sedan med friskt virke av passande tjocklek och med god passform, som man gör trångt i både över- och nederkant. Det fästes med trädymlingar eller skruv.

Stockbyte

Om rötskadan går ända in till stockens mitt blir det nödvändigt att byta hela, på den sträcka som är skadad. (Man kan också såga ur bara en halv stockhöjd.) Är det en kortare sträcka och ingen sättning har skett, kan möjligen det nya materialet trängas in utan att man lyfter i väggen. Oftast finns dock behov av att sära på stockarna med domkraft er för att ta ut den skadade delen och sätta in den nya. Är det ett mindre hus kan det gå med domkrafterna placerade vid de tvärgående väggarna, men är det längre sträckor krävs det att man tar i också någonstans i mitten, och då behövs där någon typ av klack (fastbultad sparr eller dylikt) att sätta domkrafterna under.

Bladskarvning av en syllstock i rundtimmer. Foto: Skellefteå museum.

Skarvning

Då en stock behöver skarvas vill man alltid ha en förbindning i skarven, så att de båda delarna hänger ihop. Detta är särskilt viktigt om det handlar om bottenstocken. En bladskarv där de mötande stockarna är halverade i varandra och ihopdymlade är då en bra modell. Är det en syllstock skall den också ha ett stöd mot marken under skarven. Kraven på noggrannhet och bra utseende kan man förstås sätta lite olika, beroende på om det handlar om en synlig timmerfasad eller en timmerstomme, som skall ha beklädnad.

 

Hålla hus

Läs mer om …