Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Växtmaterial

Vanlig svensk bondsyren, Syringa vulgaris. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum.

Före sekelskiftet 1900 var plantskolor och handelsträdgårdar fortfarande ovanliga i norrland och det kunde vara svårt att få tag på fröer och plantor. Järnvägen och ångbåtarna hade visserligen gjort det lättare att skicka efter växtmaterial och att köpa fröer via katalog var inte särskilt dyrt. Bland småbrukare var det dock antagligen ovanligt att köpa eller beställa plantor och fröer. Att de ändå hade fruktträd och bärbuskar i sina trädgårdar var till stor del tack vare olika utdelningskampanjer. Vanligast var att småplantor och skott gavs bort eller byttes från person till person. På så vis kunde även de fattigaste få tag på växter.

De växter som blev mest spridda var de som var mest lättskötta, friska och frodiga. Man kunde även samla frön själv eller gräva upp plantor i skog och mark, s k norrlandsexoter. Växter som var vanliga att flytta in i trädgården på det viset var t ex renfana, midsommarblomster, ljung, blåklocka och prästkrage. 1875 bildades Norrbottens läns trädgårdsförening. Föreningen drev en fröfirma som sålde klimatanpassade sorter, via katalog och från en försöksträdgård i Luleå. Föreningens verksamhet bidrog säkert till trädgårdsodlingens ökade popularitet i Norrland där det tog tid innan det gick få tag i klimatanpassade fröer och växter. I försöksträdgården prövade man ut härdiga sorter och kunde där utvisa att trädgårdsodling var vida mer möjligt på dessa breddgrader än vad som tidigare antagits. När trädgårdsodling blev allt vanligare hos bönderna ökade efterfrågan på fröer och plantor samtidigt som sortimentet förändrades. Förekomsten av handelsträdgårdar och plantskolor blev också vanligare vilket gjorde att nya växter spreds allt snabbare. Antalet arter och sorter på marknaden har aldrig varit större än vid förra sekelskiftet och det var viktigt för försäljarna att kunna erbjuda ett brett urval vilket tydligt syns i gamla priskuranter och frökataloger.

Växter sålda i Västerbotten vid sekelskiftet 1900

Aklejan, Aquilegia vulgaris, var vanlig i de gamla norrländska trädgårdarna. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum.

Sommaradonis Adonis aestivalis
Stockros Alcea rosea
Blåmåra Asperula orientalis
Toffelblomma Calceolaria x herbeohybrida
Ringblomma Calendula officinalis
Nejlikglim Eudianthe coeli-rosa
Roseniberis Iberis umbellata
Blomman för dagen Ipomoea bicolor
Lövkoja Mathiola incana
Underblomma Mirabilis jalapa
Kärleksblomster Nemophila maculata
Jungfrun i det gröna Nigella damascena
Klippnejlika Petrorhagia saxifraga
Luktreseda Reseda odorata
Silversalvia Salvia argentea
Praktvädd Scabiosa atropurprea
Mariatistel Silybum marianum
Indiankrasse Tropaeolum majus
Jättemajs Zea caragua
Akleja Aquilegia vulgaris
Borstnejlika Dianthus barbatus
Fingerborgsblomma Digitalis purpurea
Femfingerört Potentilla argentea
Lammöron Stachys byzantina
Hornviol Viola cornuta

Prydnadsväxter odlade i Västerbotten under 1900-talets första hälft

Äkta stormhatt Aconitum napellus
Akleja Aquilegia vulgaris
Toppklocka Campanula glomerata
Borstnejlika Dianthus barbatus
Löjtnantshjärta Lamprocapnos spectabilis
Brandlilja Lilium bulbiferum
Krollilja Lilium martagon
Kanelros Rosa majalis
Humle Humulus lupus
Rönnspirea Sorbaria sorbifolia
Björkspirea Spiraea betulifolia
Syren Syringa vulgaris

Prydnadsväxter rekommenderade för odling i Västerbotten i början av 1900-talet

En Hansa-ros, Rosa rugosa Hansa, i en trädgård från 1920-talet i Skellefteå. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum.

Strandlysing Lysimachia vulgaris
Höstrudbeckia Rudbeckia laciniata
Kaprifol Lonicera caprifolium
Häggmispel Amelanchier spicata
Korallkornell Cornus alba sibirica
Hassel Corylus avellana
Skafthagtorn Crataegus coccinea
Benved Euonymus europaeus
Brakved Frangula alnus
Alpgullregn Laburnum alpinum
Blåtry Lonicera coerulea
Rosentry Lonicera tatarica
Skogstry Lonicera xylosteum
Doftschersmin Philadelphus coronarius
Smällspirea Physocarpus opulifolius
Tok Potentilla fruticosa
Getapel Rhamnus catarica
Måbär Ribes alpinum
Gullrips Ribes aureum
Stenros Rosa canina
Centifolieros Rosa centifolia                        Daggros Rosa glauca
Fläder Sambucus nigra
Druvfläder Sambucus racemosa
Snöbär Symphoricarpos albus
Parksyren Syringa x chinensis

Prydnadsväxter rekommenderade för odling i Lappmarken vid 1900-talets början

Häggmispel Amelanchier spicata
Korallkornell Cornus alba sibirica
Skafthagtorn Crataegus coccinea
Brakved Frangula alnus
Blåtry Lonicera coerulea
Rosentry Lonicera tatarica
Skogstry Lonicera xylosteum
Doftschersmin Philadelphus coronarius
Tok Potentilla fruticosa
Getapel Rhamnus catarica
Måbär Ribes alpinum
Gullrips Ribes aureum
Stenros Rosa canina
Daggros Rosa glauca
Kanelros Rosa majalis
Druvfläder Sambucus racemosa
Rönnspirea Sorbaria sorbifolia
Björkspirea Spiraea betulifolia
Ungersk syren Syringa josicaea
Syren Syringa vulgaris
Parkolvon Viburnum lantana
Olvon Viburnum opulus

Köksväxter rekommenderade för odling i Lappmarken vid 1900-talets början

Schalottenlök
Gräslök
Dill
Rabarber
Spenat (Victoria)
Vitkål (Västernorrlands, tidig Majspets)
Kålrabbi (Wiener blå)
Morot (Amager, St Valery, Nantes)
Sockerärt (Villmorins maron, Sabel)
Svarta vinbär (Fertile d’Angers, Ogdons druc)
Röda vinbär (Holländska röda, Körsbärsvinbär)
Vita vinbär (Körsbärsvinbär,
Transparent white, Vanliga vita, Holländska vita)
Hallon (Röda Antwerper, Belle de Fonteney, Warleborough, Skotska gula, Superlativ, Inflyttade skogshallon, Hornet)

Brandlilja, Lilium bulbiferum, är en vanlig överlevare i gamla trädgårdar. Foto: Pernilla Lindström, Skellefteå museum.

Vanliga lök- och knölväxter i Västerbotten i början av 1900-talet

Vårkrokus Crocus vernus
Brandlilja Lilium bulbiferum
Krollilja Lilium martagon
Pingstlilja Narcissus poeticus
Påsklilja Narcissus pseudonarcissus
Neotulpan Tulipa gesneriana

 

Hålla hus

Läs mer om …