Restaurering av Båtbyggarnas hus
Fönsterhantverk



1. Urglasning: De första fönstren glasade vi ur helt för hand vilket är ett vanskligt göra då gammalt blåst glas lätt spricker. Som tur var fick vi efter ett tag låna en kittlampa av länsstyrelsen i Umeå. Kittlampor finns naturligtvis att köpa men är en relativt dyr investering även om man har många fönsterbågar eftersom man antagligen inte kommer att upprepa urglasningen de närmaste tjugo åren. Ofta finns det någon man kan låna en kittlampa av, såsom i vårt fall länsstyrelsen eller länsmuseerna.

Många av våra fönster hade fått glaset sönderslaget men genom några vänliga själar lyckades vi få tag på gammalt glas från andra gamla hus där fönstren sedan tidigare bytts ut. Dessa glas satt kvar i sina bågar – bågar som inte passade i våra fönsterkarmar och alltså inte återanvändes – och därmed var vi tvungna att glas ur dem.

Med hjälp av kittlampan värms kittet upp så att det mjuknar och lätt går skrapa bort. Arbetet går lättast om man värmer upp ca 15-20 cm i taget och direkt skrapar bort kittet där innan man fortsätter värma på nästa ställe. Man kan också värma på nästa ställe medan man tar bort det redan uppmjukade kittet men då bör man vara relativt van vid arbetsmetoden. Ta bort stiften som håller fast glaset med en tång och försök lätta på glaset medan kittet är varmt eftersom sättkittet som glaset ligger i har lust att suga fast glaset annars.

När allt kitt och alla stift är borttagna kan glaset försiktigt lyftas ur bågen. Efter som torktiden är lång när man använder linoljekitt och linoljefärg bör man förvara glaset på en bra plats under tiden som man arbetar på bågarna då glaset antagligen kommer att bli stående där de närmaste veckorna.

Pernilla skrapar bort kitt för att kunna glas ur fönsterbågen.

 

2. Skrapning och putsning: En gammal fönsterbåge som är målad med linoljefärg behöver inte skrapas helt trären eftersom linoljefärg ofta är målat i ett ganska tunt lager och dessutom är genomsläpplig. Skrapa bara bort löst sittande färg med hjälp av en fönsterskrapa eller trekantskrapa.

Till profilerna bör man använda en skrapa som är speciellt formad efter dem. Trekantskrapor speciellt för detta ändamål finns nu att köpa. Annars kan man själv slipa till en profilskrapa som går lätt att använda. Efter att färgen skrapats bort från bågen putsar man den med sandpapper för att färgen skall fästa ordentligt.

 
Pernilla skrapar bort färg från en gammal fönsterbåge.

 

3. Grundoljning: Vissa fönsterhantverkare anser att man inte alls ska grundolja bågarna – om de inte är jättetorra och suger hemskt mycket färg – medan andra rekommenderar att man grundoljar fönsterbågarna eller i vissa fall bara kittfalsarna. Antingen kan man grunda med en så kallad halvolja som består av 50% rå linolja och 50% balsamterpentin eller så kan man grunda med ren linolja. Vi använde rå linolja då vi grundade våra fönsterbågar eftersom den har bättre inträngningsförmåga än den kokta oljan och därmed har bättre impregneringsegenskaper.

Kokt linolja används när man ska göra färg av oljan. Linoljan skall helst vara kallpressad eftersom denna är av bättre kvalitet än den varmpressade. Skillnaden dem båda emellan är dock antagligen marginell. Bågarna skall strykas med linolja tills de är mättade. För oss innebar detta ca tre varv. Mellan varje varv fick bågarna torka minst en dag. Bågarna får inte dränkas i linolja då övermättning kan innebära att man får problem med dem senare. Torka bort överflödig olja.

 
Pernilla grundoljar fönsterbågar med rå linolja.

 

4. Shellackering: För att träet i fönsterbågen inte skall suga åt sig av linoljan i kittet bör kittfalsarna bestrykas med shellack. Detsamma bör göras med kvisthålen som annars slår igenom färgen. Om fönsterbågen har hörnbeslag bör man även shellacka under dessa eftersom beslagen fylls med kitt vid återmonteringen och risken alltså finns att träet suger upp linoljan ur kittet även där. Shellack torkar relativt fort och grundmålning kan ofta påbörjas samma dag. Många fönsterhantverkare shellackerar inte sina bågar men vi använde oss av den metoden.

5. Grundmålning: Våra fönsterbågar skulle vara brutet vita såsom de varit tidigare och vi ville måla dem med linoljefärg. Idag kan man ha problem med mögelpåväxt på linoljefärg eftersom färgen inte längre innehåller bly såsom den gjorde förr i tiden. För att kompensera för detta grundmålade vi våra bågar med obruten vit linoljefärg gjord på pigmentet zinkvitt som skall stå emot mögelpåväxt rätt bra. Färgen kom från Engwall & Claesson och köptes på Flügger färg i Skellefteå. Då färgen skulle vara till grundmålning spädde vi ut den med ca 10-15% balsamterpentin. Eftersom balsamterpentin är allergeniskt bör man använda det med måtta.

Fönsterbågarna grundmålades ett varv. Linoljefärg torkar genom avdunstning och därmed bör man se till att ha god luftgenomströmning på arbetsplatsen. Viktigt att tänka på är också att linoljefärg inte torkar under 10 grader. Hur snabbt färgen torkar beror alltså till stor del på klimatförhållandena men det bör gå bra att måla nästa varv efter ett-två dygn.

Öppningsbara bågar målades förr i tiden även på sidorna medan icke öppningsbara bågar inte målades på sidorna. För att skydda bågarna är det dock bra om man i alla fall grundmålar alla bågarna på sidorna.


Fönsterbågar grundmålade med linoljefärg gjord på zinkvitt pigment.

 

6. Fästning av hörnjärn: I det fall man har en öppningsbar fönsterbåge, vilket vanligtvis bara var en båge per rum förr i tiden, så skall bågen ha hörnjärn. Alla beslag tas loss från bågen samtidigt som man tar loss glaset. När beslagen tagits loss rengör man dem från rost. Detta kan lättast göras genom att borsta av dem med en stålborste. Man kan också ordna ett elektroniskt avrostningsbad med hjälp av ett gammalt bilbatteri. Det finns även andra metoder för avrostning men vi använda oss av stålborste.

Beslagen grundmålades sedan med samma grundfärg som användes till fönsterbågarna. Därefter sattes hörnjärnen tillbaka innan fönstren glasades. Hörnjärnen fylldes med linoljekitt när de återmonterades för att skydda dem från rost.

 
Nykittade fönsterbågar, det högra med hörnjärn öppningsbart.

 

7. Stiftning av glas samt kittning: Innan glaset läggs ner i bågen och stiftas fast lägger man kitt i kittfalsen som glaset kan tryckas ner i. Detta kallas för sättkitt. Efter man har fyllt kittfalsen med sättkitt och tryckt ditt glaset skall detta stiftas fast. På kortsidan stiftade vi två gånger och på långsidorna tre gånger.

Speciella fyrkantiga små stifthammare finns att köpa som inte repar glaset men vi använde oss av ett vinkeljärn vilket faktiskt fungerade över förväntan. Idag finns det även stiftapparater att köpa men att stifta för hand går minst lika bra.

Efter att glaset stiftats fast vänder man på bågen och skär bort överflödigt sättkitt från insidan av fönsterbågen. Därefter kan man kitta fast glaset. Kittet läggs på runtom hela bågen innan det stryks till med en kittkniv.

Linoljekitt är lätt att jobba med då det tar lång tid att torka och lätt kan slätas till med fingrarna. Är kittet för löst tillsätter man krita, är det för torrt tillsätter man linolja, precis som med en vanlig deg.


Pernilla stiftar fast glas innan kittning.
Linoljekitt kan med dessa två ingredienser även blandas till själv men vi valde att köpa Åffas linoljekitt på Byggnadsvårdsbutiken i Umeå. Liksom linoljefärg torkar linoljekitt genom avdunstning men det tar betydligt längre tid med kittet. Vi lät kittet torka minst två veckor innan vi fortsatte måla bågarna.

8. Mellanstrykning: Förr i tiden målade man sällan eller till och med aldrig hus med rent vit färg – ”kritvitt” – utan använda alltid bruten vit färg. Så var också fallet med våra fönsterbågar och då vi ville ha exakt samma kulör som tidigare använde vi oss av NCS-systemet för att få fram denna kulör. Vi lånade färgprover för linoljefärg på Skellefteå museum och fick då fram att färgen på våra bågar hade NCS-beteckningen S1502-R. Detta betyder att vitfärgen hade dragning mot rött vilket är ovanligt när det gäller detaljer på gamla hus. Den kulör denna blandning åstadkom såg ändå ut som gråvitt vilket är helt tidsenligt.

Färgen specialbeställdes från Engwall & Claesson via Flügger färg i Skellefteå. Samma färg användes både till mellanstrykningen och slutstrykningen. Till mellanstrykningen späddes färgen ut med 5-10% balsamterpentin. Mellanstrykningen gjordes liksom grundmålningen endast ett varv.

Bågarna fick torka ca två veckor efter kittning innan mellanstrykningen gjordes. En del fönsterhantverkare rekommenderar att mellanstrykningen görs innan kittet har torkat helt så att kitt och färg inte torkar var för sig utan tillsammans. De menar att risken annars finns att kitt och färg separerar sig efter torkningen.

9. Slutstrykning: Bågarna fick torka ca en-två dagar innan slutstrykningen gjordes. Slutstrykningen skedde i ett enda varv och med samma färg som användes till mellanstrykningen. Till slutstrykningen användes den dock outspädd. Torkningen tog ungefär lika lång tid som övriga strykningar. Därefter var våra bågar klara!

10. Rengöring: Kittning lämnar ganska många kladdiga fingeravtryck efter sig på glaset och det är lättare att rengöra glaset innan bågen har återinsatts i karmen. Vi rengjorde bågarna enbart med vatten vilket med lite vilja och mycket försiktighet tar bort det mesta på gammalt blåst glas. Har man problem att få glaset rent kan man använda tex balsamterpentin men kom ihåg att det är allergeniskt!

 
Insättning av färdigrenoverade fönsterbågar.

 

11. Fönsterövestycken: På gamla foton kan man se att vårt hus hade fina fönsterövestycken på 1930-talet. När vi tog över huset var det dock bara ett enda fönster som hade kvar sitt överstycke så vi bestämde oss för att göra kopior av det övestycket till de andra fönstren.

Det befintliga fönsteröverstycket bestod av två kontursågade konsoler som höll upp en hylla. Under hyllan satt en profilerad taklist, en så kallad svanhals. Anledning till att man hade fönsteröverstycken förr i tiden var för att fönsterfodren gjordes så att ändträet på sidostyckena stack upp och detta behövde därför skyddas av en hylla för att inte bli utsatt för regn. Idag löser man det så att de liggande styckena på fodren dras ut över sidostyckena så att ändträen där är framme.

På den här bilden från slutet av 1930-talet ser man de gamla fönsteröverstyckena som fanns på vårt hus
 

Fredrik spikar fast de nya fönsteröverstyckena

När vi gick igenom en av de garderober som finns i huset så hade vi den stora turen att hitta en gammal låda full med träkonsoler exakt likadana som de som satt på det enda fönstret som hade sitt överstycke kvar. Dessa konsoler räckte till fyra fönster, till de övriga fönstren kopierar vi de konsoler vi har. De konsoler vi hittade var tydligt framsnidade för hand. När det gällde svanhalsen hade vi tankar på att be ett lokalt sågverk ta fram samma profil och specialhyvla fram likadana lister till oss. Det visade sig dock att denna profil fortfarande finns att köpa på vanliga byggvaruhandlar som en av de allmogelister som är populära idag. Dessa lister är dock något smalara, ca 1 cm, än den befintliga men vi nöjde oss med det. Hyllorna tillverkade vi själva och hyvlade dem som de varit tidigare. Kanterna på hyllorna har tidigare varit snedställda för att passa mot väggen eftersom hyllorna lutar något. Detta löste vi med en maskinhyvel. Allting målades med bruten vit linoljefärg i samma kulör som övriga vita fasaddetaljer.

Samma fönster som på den gamla bilden med fönsteröverstyckena återskapade.

 

Ritning av konsolerna till fönsteröverstyckena samt profil av den taklist, sk "Svanhals", som sitter under brädan i fönsteröverstyckena.

12. Blindfönster: För att huset skulle vara symmetriskt var det vanligt att man förr gjorde sk blindfönster i fasaden där man av någon anledning inte kunde eller ville ha ett riktigt fönster. Ett blindfönster kan vara utfört på lite olika sätt, tex kan det vara målat direkt på fasaden, det kan vara av träplank eller det kan bestå av riktiga fönsterbågar, men det sitter alltid bara i fasaden, dvs det finns inget hål genom väggen bakom fönstret.


På vårt hus finns ett blindfönster på östra gaveln där den invändiga trappan sitter. Fönstret består av riktiga bågar med glas i och är infällt i timmerväggen för att hamna i liv med fasadpanelen som de andra ”riktiga” fönstren. Hur vårt blindfönster har sett ut utöver det vet vi inte riktigt eftersom bara bågen återstod när vi köpte huset. Rester bakom fönstret av både papp och spets tyder dock på att timret har varit täckt med papp och att man sedan har satt upp en spetsgardin bakom glaset för att det ska se ut som ett riktigt fönster, vilket inte var helt ovanligt.

Blindfönstret före samt efter renovering.

När vi renoverade den östra gaveln sommaren 2006 klädde vi hela fasaden med tjärpapp och därmed även den nisch i timret där blindfönstret skulle sitta. Vi hade även tänkt att vi sedan skulle sätta upp en spetsgardin bakom glaset, precis som vi tror att det har varit. Problemet är att en spetsgardin är väldigt känslig för solljus och eftersom detta är en fasad som är mycket utsatt för sol så skulle gardinen ganska snabbt falla i bitar och behöva bytas ut. Detta löste sig genom att vi istället köpte en plastduk som imiterar spets och satte upp den bakom fönsterbågen efter att den hade renoverats på precis samma sätt som de andra fönstren. Genom glaset kan man inte se att det inte är en riktig spetsgardin och förhoppningsvis ska plastduken hålla så mycket längre.

 

13. Vinterbågar
Innan de kopplade tvåglasfönstren kom hade i princip alla äldre bostadshus en lös innerbåge som sattes in på vintern för att hålla värmen inne. I Skellefteå-trakten finns dock en variant där vinterbågen fästs på utsidan istället. Vårt hus hade den typen av vinterbågar i bottenvåningen medan övervåningens vinterbågar istället fästs från insidan.

Vinterbågarna har vi renoverat på samma sätt som de fasta bågarna. De utvändiga bågarna sätts däremot på plats med små trävred. Eftersom det bara fanns kvar något enstaka originalvred fick vi tillverka nya kopior av de gamla vreden för att fästa bågarna med. När vinterbågarna sitter utvändigt sitter de fasta bågarna något längre in i karmen än annars så att det lämnas plats för ytterligare en båge. Det innebär att det knappt blir något mellanrum alls mellan fast båge och vinterbåge, vilket det blir om bågarna fästs från insidan.

 

Kökets vinterbågar på plats utvändigt,
tills vidare fästa med spik innan de små
vred som ska hålla dem på plats är färdiga.

 

Tips på litteratur om fönsterhantverk:

* Venander, Vicki och R. Lindbom ”Frågor och svar om byggnadsvård” 2001 
* Hidemark, Ove mfl. ”Så renoveras torp och gårdar” 1995
* Gudmundsson, Göran ”Byggnadsvård i praktiken IV – Utvändig renovering” 2002
* Riksantikvarieämbetet ”Fönsterhantverk” 1988
* Hus & Hem nr? ”Renovera fönster i 10 steg” artikel med fönsterhantverkare Lisen Hallgren
* Hålla hus hantverksblad ”Fönsterrenovering” Skellefteå museum

Text: Pernilla Lindström 2009-12-12