Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Mangårdsbyggnaden

Dahlbergsgården i Bastutjärn, Norsjö, en timrad dubbelkorsbyggnad. Foto: Skellefteå museum.

De äldre husen på landsbygden är nästan alla timrade. Inom ramen för knuttimringstekniken kan byggnaderna indelas efter hur många knutar de har: fyrknutade, sexknutade eller åttaknutade. Sexknutade byggnader, som även går under benämningen enkelstugor, har ibland fått utgöra mangårdsbyggnad och finns i varianter med full övre våning. Det vanliga är annars att mangårdsbyggnaden är en åttaknutad byggnad, en s.k. parstuga. Utöver dessa vanliga byggnadstyper förekommer även i det äldre byggnadsbeståndet hus med korsformig plan. enkelkorsbyggnader och dubbelkorsbyggnader som enkelt uttryckt är breda enkelstugor respektive parstugor med dubbla rumsfiler.

Timrad rödfärgad enkelstuga med låg övervåning i Ekorrsele, Vindeln. Foto: Västerbottens museum.

Planritning enkelstuga. (Klicka för större bild.)

Enkelstugan

”Sexknutsbyggningen” är en av de vanligaste äldre byggnadstyperna i våra trakter. På mindre jordbruk och nybyggen var detta det traditionella bostadshuset. På större gårdar fungerade det ofta som bagarstugor och förmånsstugor. Enkelstugan har uppfyllt de praktiska anspråk man ställt på bostaden långt in på 1900-talet. Planformen har använts i de arbetarsmåbruk och kronotorp som byggdes så sent som på 1940-talet. Köket är den egentliga bostaden. Där sov man och utförde alla inomhusarbeten. Där lagades mat i grytan vid den öppna spisen och där åt man.

Rödfärgad arbetarbostad på Håknäsbacken i Nordmaling. Foto: Västerbottens museum.

Planritning, parstuga. (Klicka för större bild.)

Parstugan

”Åttaknutsbyggningen” var den vanliga manbyggnaden på 1800-talets större gårdar. Byggnadstypen har varit spridd över hela landet och troligen använd sedan 1500-talet. Äldre parstugor var vanligtvis timrade i endast en våning. Vid laga skiftets gårdsflyttningar fick många stugor en halv våning påbyggd och tillsammans med rödfärgad locklistpanel det utseende vi idag gärna förknippar med begreppet ”västerbottensgård”. Byggnaden var försedd med två spismurar, som ursprungligen var förlagda mot den bakre ytterväggen. Salen var i allmänhet ouppvärmd och använd som förråd, men kunde komma till användning vid större festligheter.

Enkelkorsbyggnad med bara gråfärgade timmerväggar i Arnberg, Norsjö. Foto: Skellefteå museum.

Korsbyggnader

Byggnader med korsformig plan har förekommit i våra bygder sedan 1800-talets början. Den mindre enkelkorsbyggnaden har i det närmaste kvadratisk plan, med ingången och förstugan placerad i ena hörnet. I vart och ett av de övriga hörnen var kök, kammare och sal placerade. I mitten av korset fanns muren och kring denna kunde spisen och kakelugnarna placeras. Den större dubbelkorsbyggnaden är en ståtlig byggnadstyp. Den har liksom parstugan ingången i mitten till en farstu, som på var sin sida har kök och sal. Bakom dessa rum finns dock ännu en rumsfil, med kökskammare, farstukammare och salskammare.

Planritning, enkelkorsbyggnad. (Klicka för större bild.)

Planritning, dubbelkorsbyggnad. (Klicka för större bild.)