Restaurering av Båtbyggarnas hus
Interiör

Kök
Eftersom vi hade problem med att måla ute pga av dåligt väder så bestämde vi oss för att ägna oss åt köket invändigt istället. Bröstningen av unite och skåpinredningen var endast fernissad, vilket var typiskt för 30-talet då allt skulle vara lätt att rengöra och torka av, men vi tyckte att det såg lite tråkigt ut. Därför bestämde vi oss för att fernissa allt på nytt men med pigment i fernissan. På dörr- och fönsterkarmar i köket finns en beige kulör som vi dokumenterade med hjälp av NCS-systemet. Sedan beställde vi vit linoljefärg, guldockra linoljefärg samt linoljefernissa från Gysinge Byggnadsvårdscentrum och bröt till vår egen färg. Enligt Gysinges färgkarta skulle färgen brytas med ungefär 15 % guldockra. Första strykningen med fernissa använde vid denna brytning och den visade sig vara alldeles för ljus så vi bröt om fernissan med 30 % guldockra istället och då blev kulören som vi tänkt oss.

Vi passade även på att dra över järnspisen med stålborste samt svärta två gånger. För att komma åt alla små vinklar och vrår använde vi en tandborste. Spisen behöver fortfarande svärtas fler gånger men nu ser den i alla fall mycket bättre ut än när vi började.

Köksinredningen före fernissning   Fredrik fernissar skåpinredningen i köket andra varvet.

Bröstningen i köket fernissad två varv.

Järnspisen modell Husqvarna 26 före svärtning.

Järnspisen i köket svärtad två gånger.

Kök 2006
Under maj månad 2006 har vi fortsatt att arbeta med köket för att förhoppningsvis få ett rum i huset beboeligt innan sommaren är slut. Innan vi satte igång i år dokumenterade vi noggrannt alla färg- och tapetlager som vi kunnat få fram. Taket var skadat av att det runnit in vatten genom trasiga fönster på övervåningen och färgen flagnade fläckvist rätt ordentligt. Vi satte igång med att skrapa taket och sedan grundmåla och mellanstryka de värsta fläckarna med bruten vit linoljefärg.Till slut målade vi hela taket ett varv med vit linoljefärg bruten med ca 1-2% grön umbra.

Pernilla skrapar kökstaket.

Pernilla grundmålar kökstaket med linoljefärg.

Färgen bröt vi själva genom att köpa pigmentet grön umbra och rå linolja.
Detta blandade vi till en pasta som vi sedan bröt den vita linoljefärgen med som vi hade köpt från Gysinge byggnadsvårdscentrum. Färgen är samma kulör som var i taket innan vilket vi konstaterat med hjälp av linoljefärgsprover och NCS-karta.

Ett hörn av köket före vi tapetserade om.

Väggarna tapetserade vi med tapeten Färnebo från Gysinge byggnadsvårdscentrum (finns även att köpa hos Duro tapeter) och bården Färnebobård. Tapeten är en kopia av en 1920-talstapet som man hittade på just Gysinge när en byggnad där restaurerades. Tidsmässigt stämmer den väl med vårat hus och det var därför vi valde just denna tapet. Vi gjorde mycket lite underarbete innan vi tapetserade. Vi drog endast bort de bitar av den gamla tapeten som satt löst, resten fick vara kvar så att även nästa generation kan hitta alla tapetlager precis som vi har kunnat göra.

Pernilla skär till tapetvåder.

Fredrik tapetserar.

Samma hörn efter omtapetsering.

Den underliggande tapeten blev ganska bubblig av klistret först men bubblorna slätade ut sig när klistret torkat. Vi spacklade inte över några skarvar eftersom vi inte tyckte att en perfekt tapetsering hörde hemma i den här miljön men skarvarna syns ändå minimalt i rummet så resultatet blev trots det mycket bra.

Under sommaren 2006 fortsatte vårt arbete i köket med golvet. När vi tog över huset låg en gammal linoleummatta på golvet som var i riktigt dåligt skick pga markfukt. Mattan har någon gång blivit målad i rosa och de som hade målat den hade inte varit speciellt noggranna för färgfläckar hade kommit på både golvsocklar, trösklar och dörrfoder som är björkådrade. När vi slet bort mattan fick vi dock fram omålade rester där det visade sig att mattan ursprungligen haft ett grönt och rött mönster på beige grund, ett ganska typiskt utseende för 1910- och 20-talens linoleummattor och ett mönster som idag tyvärr inte går få tag på även om linoleummattor fortfarande tillverkats och på senare år åter igen har stigit i popularitet.

Fredrik tar bort den gamla linoleummattan från köksgolvet

Golvet som var under mattan var ett smalt spontat grangolv. Vi hade hoppats att det skulle vara i så fint skick att vi kunde behålla det som det var men fukten hade lämnat ganska fula fläckar på det och det hade även blivit lagat på flera ställen med små brädstumpar.

Vi valde därför att fernissa golvet brunt vilket var typiskt för 1920-talet. Vi köpte en liter linoljefernissa från Gysinge byggnadsvårscenter och blandade den med 0,16 liter bränd terra linoljefärg och 0,16 liter järnoxidbrun linoljefärg. Linoljefärgerna blandade vi ihop separat innan vi hällde ner dem i fernissan. Denna blandning ger en ganska mörk brunfärg. Fernissan blir laserande efter ett varv men efter två varv är den täckande. Till en början är den högblank men fernissa nöts ganska fort och blir matt, särskilt där man går. Förr i tiden var det vanligt att man fernissade golv och väggbröstningar till jul

Halva köksgolvet fernissat brunt två varv

Efter restaurering av köket

Murstockar
Under maj 2006 hade vi turen att få resterna av en sats limfärg från Gammlia i Umeå och vi passade då på att måla de tre murstockarna i huset efter att ha tvättat dem med rent vatten för att få bort sot och smuts.

Murstocken i stora kammaren före målning.	Efter målning med limfärg.

Limfärgen är blandad för hand enligt följande recept:
10 kg krita blandas med 5 l vatten utan omrörning. Kritan får suga åt sig vattnet över natten. 200 g horn- och benlim täcks med lite vatten dagen innan färgen skall användas. Nästa dag värmer man blandningen på ljummen platta tills limmet löst upp sig. Därefter blandas limmet ner i kritan under kraftig omrörning för att bli smidig. Färgen räcker till ungefär 20 kvadratmeter.
Limfärg torkar relativt snabbt och blir betydligt ljusare när den torkat.
Vit limfärg (endast pigmenterad med kritan) ser grå ut när man målar den men blir efter torkning ljust vit.

Farstukammaren sommaren 2007 En stor del av sommaren har vi ägnat oss åt att restaurera farstukammaren som skall bli ett av husets två sovrum. Kammaren användes som sal av den första familjen som bodde här. De två barn som är födda i huset är födda i detta rum på 1920-talet. På 1930-talet när huset bytte ägare verkar det som att rummet fick ny användning som kammare och att salen flyttades upp till den större kammaren i övervåningen.   Karl-Gunnar och Gullan Norlund fotograferade i det som då användes som sal omkring 1927

Restaureringen påbörjades med att fönsterbänkarna och garderobsdörren målades. Fönstren har under en period haft sönderslagna glas och det har då regnat in i rummet och färgen på fönsterbänkarna var därför helt bortnött. Vi målade fönsterbänkarna med samma kulör som finns på karmar och foder, vit linoljefärg bruten med ca 3% grön umbra, som vi själva bröt fram på plats för att få rätt kulör. I ett hörn av rummet finns en inbyggd garderob, som antagligen har byggts på 1930-talet, med en dörr av faner som aldrig har varit målad. Vi valde att måla garderobsdörren i samma kulör som övriga snickerier i rummet för att få ett enhetligt intryck.

Eftersom den befintliga tapeten, en gul rutmönstrad tapet i funkisstil, satt mycket dåligt vid underlaget av treetex fick vi lov att riva bort betydligt mer av den än vad vi hade önskat för att få den nya tapeten att sitta. Det som gick att spara lät vi sitta kvar så att även andra i framtiden kan hitta alla husets tidslager. Skarvarna mellan treetexskivorna som man har isolerat rummet med var tidigare dolda av pappremsor vilka vi även fick ersätta med nya eftersom också de satt dåligt. Pappremsorna tillverkade vi själva av tapetpapp som vi köpte från Gysinge Byggnadsvårdscenter. De limmades upp med vanligt tapetklister.

Pappremsor uppklistrade över skarvar i treetexen.

Efter färdigt underarbete satte vi upp ny tapet samt bård. Tapeten och bården heter Gysinge och är en kopia av en sekelskiftetstapet. Tapeten och bården tillverkas av Durotapeter och kan köpas från Duro eller via Gysinge Byggnadsvårdscenter. Boråstapeter tillverkar även en förenklad version av samma tapet i grön och i blå färgställning. Denna typ av tapet blev vanligt vid sekelskiftet och behöll sin popularitet en bit in på 1920-talet.

Farstukammaren efter restaurering.

Farstun sommaren 2007
Farstun är det enda rum i huset där tapeten har klarat sig någorlunda bra från fuktfläckar, smuts och andra skador. Därför tänker vi behålla den tapeten som den är. Däremot taket och golvet i farstun är i behov av åtgärd. Under sommaren 2007 målade vi taket i farstun. Först skrapades löst sittande färg ner och därefter grundmålades trärena fläckar med zinkvit linoljefärg. Därefter målades hela taket med vit linoljefärg bruten med ca 3% grön umbra, vilket var samma kulör som taket var målat i innan.

Traditionellt målades vanligtvis bara det mer utsatta kökstaket med linoljefärg medan övriga tak i husen målades med limfärg. Till skillnad från limfärg så går linoljefärg att rengöra och torkas av. I vårt hus är dock alla tak, utom papptaket i farstukammaren, målade med linoljefärg vilket antagligen beror på att de har målats under 1930-talet och att limfärgens tid då var förbi

Efter att taket i farstun var färdigmålat påbörjades målning av den panel som skrubben under trappan är inklädd med. När vi köpte huset var skrubben bara grundmålad med vit färg och vi fortsätter nu att måla den två varv till med vit linoljefärg bruten som övriga vita snickerier i huset med grön umbra. Anledningen till att skrubben endast var grundmålad är antagligen att pigment var så pass dyrt att man endast använde det sparsamt i de utrymmen som räknades som sekundära, som tex farstun. Vi passade även på att måla fönsterbänken i farstun som liksom i farstukammaren inte hade någon färg kvar pga att det hade regnat in genom det trasiga fönstret. På golvet i farstun låg en gammal linoleummatta i mycket dåligt skick. På de minst utsatta ställena kunde man uttyda av mattan haft ett parkettmönster, men detta var så gott som helt borta. Vi valde att riva bort mattan och ta fram det grangolv som fanns under. Detta golv visade sig vara i mycket fint skick jämfört med köksgolvet som också varit dolt under en linoleummatta. Innan vi hade sett vilket skick golvet befann sig i övervägde vi att behandla det med golvolja för att få en mer lättskött yta då man kan förvänta sig att mycket smuts och väta dras in på hallgolvet. Eftersom golvet nu var i så fint skick kommer vi istället att såpskura det och skydda det med trasmattor.

Golvet i farstun efter att linoleummattan tagits bort.

Trappan och övre hallen sommaren 2007
Trappan och övre hallen i huset har aldrig färdigställts av de familjer som tidigare bott i huset. Väggarna har aldrig tapetserats och tak och snickerier har aldrig målats så när som på de två dörrarna i övre hallen som leder till salen och kammaren. Dessa var grundmålade med vit linoljefärg. Eftersom det här utrymmet inte har några äldre lager kan vi här bestämma helt själva hur vi vill ha det.

Vid val av färger och tapeter utgår vi från farstun eftersom man ser upp i trappan från den och vi vill att det ska kännas enhetligt. I farstun sitter en typisk 1920-talstapet med stiliserade blommor tryckta i blått, gråblått och guld. Från den tapeten tog vi upp den gråblå färgen som vi målade bröstpanelen i trappan med. Färgen köpte vi färdigbruten från Gysinge Byggnadsvård som säljer den under namnet gråblå linoljefärg. Den går också bryta fram själv med ca 2% kimrök i vit linoljefärg.

De två dörrarna i övre hallen bestämde vi oss för att måla kulörta eftersom vi tyckte att så många av dörrarna i huset är vita redan. Vi valde att måla dörrarna i en något mörkare blågrå kulör än bröstpanelen i trappan och det blev då samma kulör som på ytterdörrarna, dvs vit linoljefärg bruten med ca 15% kimrök. Dörrarna målades dock bara kulörta på den sida som vätter ut mot hallen. På insidan mot salen och kammaren är dörrarna redan målade vita och denna färg har vi inte rört. Det var mycket vanligt förr att dörrarna hade olika färg eller behandling på olika sidor. Detta kan man se på köksdörrarna i vårt hus som är björkådringsmålade i grönt på kökssidan medan den dörr som vätter mot hallen är ådrad i brunt på motsatt sida och den som vätter in i farstukammaren är vitmålad på andra sidan. Hallsidan av salsdörren efter målning.

Efter att farstukammaren färdigställts påbörjade vi underarbetet inför tapetseringen av trappan och övre hallen med att klistra upp tapetpapp på väggarna. Detta gjorde vi för att få ett slätt underlag eftersom brädstommen här är bar. Tapetpappen köpte vi från Gysinge Byggnadsvårdscenter och den klistras upp som en vanlig tapet. Grundmålning av det trärena taket påbörjades även med zinkvit linoljefärg.

Fredrik klistrar upp tapetpapp på väggarna i övre hallen.

Skrubben våren 2008
Som komplement till utedasset bestämde vi oss för att inreda skrubben under trappan till ett invändigt torrdass. Skrubben tycks tidigare ha varit använd som skafferi och vi fick börja med att röja ut de gamla hyllorna samt en hel del skräp och smuts som samlat sig därunder genom åren. Därefter reglade vi ut den norra väggen som hade flera olika nivåer, för att kunna tapetsera den.

På väggen spikade vi sedan upp masonit som redan var tapetserad med ett nytryck av en grön jugendtapet. Tapeten trycktes av Duro på 1980-talet och finns inte längre i tryck idag. Vi hade rester som räckte till en fondvägg. Övriga väggar kommer att målas i samma gröna färg som tapeten. I skrubben provade vi sedan att ställa in en porta-potti (husvagnstoalett) men det visade sig att den luktade för mycket då det inte finns någon luftventil. Vi tog därför bort toaletten och skrubben används nu endast som tvättrum.

Pernilla spikar upp tapetserad masonit i skrubben.

Kammaren uppe sommaren 2008

Under sommaren 2008 färdigställde vi underarbetet av väggarna i kammaren uppe inför omtapetseringen. Masonit har nu spikats över all befintlig tapet och jämnat ut väggarna. Innan tapeten kan sättas upp måste dock skarvar mellan masonitskivorna döljas med tapetremsor. När vi var färdiga med underarbetet på väggarna övergick vi till att skrapa taket i rummet. Eftersom färgen satt mycket dåligt här, antagligen pga fuktvandring i huset, så lossnade så gott som all färg när vi skrapade. Det innebär att taket kommer att behöva målas tre varv med linoljefärg istället för bara två varv vilket räckte i bottenvåningen. Vi har påbörjat grundmålning av taket med zinkvit linoljefärg från Engwall & Claesson och kommer att färdigställa det under nästa år. Kammaren under renovering.

Kammaren uppe sommaren 2009

Under sommaren 2009 fortsatte arbetet med kammaren uppe, det blivande gästrummet. Vi började med att tapetsera över skarvarna mellan masonitskivorna med tapetremsor som vi skar till ur oblekt tapetpapper som vi köpt från Gysinge Byggnadsvårdscentrum. När remsorna satt på plats påbörjade vi tapetseringen. Vi valde att tapetsera med en kopia av en tapet från sekelskiftet 1900 som var populär ända in på 1920-talet. Tapeten heter Klöver och kommer från Duros kollektion Gammalsvenska.
När tapetseringen var färdig målade vi det tidigare grundmålade taket två varv med vit linoljefärg bruten med ca 3% grön umbra. Färgen bröt vi själva. Därefter återstod bara golvet, ett trägolv med smala granplankor. I bottenvåningen har vi såpskurat trägolven men eftersom detta rum ligger på övervåningen och det finns ett limfärgat papptak i rummet under så valde vi att torka golvet istället för att inte få skador på papptaket. I slutändan blev golvet trots det fritt från gamla missfärgningar och fuktfläckar och behövde ingen vidare behandling.

Pappspänning av taket i salen våren 2010

Det rum i bottenvåningen som ursprungligen varit använt som sal (farstukammaren) har ett pappspänt tak medan det rum i övervåningen som senare har fungerat som sal istället för ett pappspänt tak har ett enkelt trätak av smal fasspont. Någon gång innan huset fick plåttak har ett takläckage uppstått ovanför salens nordvästra hörn och orsakat en fuktskada i innertaket. Det är nu länge sedan det yttre taket åtgärdades och tätades men innertaket har aldrig ersatts.

Ursprungligen tänkte vi laga taket och bara ersätta det skadade virket men eftersom det är en typ av panel som inte längre finns att få tag på skulle vi bli tvungna att specialbeställa virket. Vi fick då idéen att pappspänna taket från Gysinge byggnadsvårdscentrum där man har pappspänt ett fuktskadat tak och på så vis dolt skadorna istället för att byta ut virket.

Pappspänning sker bäst på våren då det är fuktigt i luften, därför valde vi att inleda renoveringen av salen med att åtgärda taket. Innan uppspänningen av pappen kunde påbörjas borstade vi först ner färgflagor från taket och satte en bit masonit över den fuktskadade ytan eftersom virket inte skulle hålla att fästa pappen i där. Taklisten lämnade vi på plats.

Därefter skar vi till de våder vi behövde för att täcka taket som är ca 16 m2. Våderna vattnades på båda sidor med hjälp av en piassavakvast. Till vattning av alla våder gick det åt ca 1 hink vatten. Våderna rullade vi därefter ihop och placerade i plastsäckar för att förhindra avdunstning. Så fick de ligga över natten och svälla.

Vid uppsättningen av våderna, dagen efter vätning, var vi till en början två personer och därefter tre. Arbetet går bra att utföra på två personer men är man tre går det naturligtvis snabbare. Är man fler personer än tre så blir det för trångt att arbeta alla med samma våd.

Den första våden sätts upp vid rummets ena vägg. Våden rullas ut med den bruna sidan mot taket. Vi arbetade så att en person höll i våden och den andra spikade fast den. Först fästs en spik i mitten av vådänden, därefter riktas våden in och man börjar rulla ut den medan den spikas fast kryssvis var 40:e cm ungefär.

Medan man spikar måste pappen hållas väl spänd. Vi valde att fästa pappen i takbrädornas riktning vilket i vårt fall blev detsamma som ljusinfallets riktning. Det gamla papptak som är befintligt i huset är fäst på samma sätt så därför valde vi att göra likadant. Minst synliga skarvar får man dock genom att följa ljusinriktningen.

När den första pappvåden spikats upp fäste vi en fuktad spikremsa i dess kortändar och den långsida som inte skulle täckas av nästa pappvåd. Remsan fästes först med spikar var 10:e cm och därefter spikade vi även i mellanrummen. Därefter spikar man upp nästa pappvåd intill den första med en överlappning på ca 8-10 cm. När den spikats fast spikar man åter fast fuktade spikremsor på tre av dess sidor innan man går vidare till nästa pappvåd.

Fredrik och hans bror spikar upp spikremsor.

Hela taket måste göras klart under samma arbetspass, annars torkar pappen för mycket. När våderna är uppsatta kan man låta pappen torka genom att försiktigt vädra. När pappen torkat något skall torr- och klisterremsor sättas upp. Dessa river man av oblekt tapetpapp. Torremsorna görs ca 10cm breda och klisterremsorna ca 15 cm. Torremsan blötläggs och sätts därefter upp över pappskarven så att den döljer spikremsan. Klister behövs inte. Över torremsan sätts sedan den bredare klisterremsan som fästs med limvatten eller vanligt tapetklister.

Pernilla sätter upp klisterremsor.

Har man låtit taklisten sitta kvar under arbetet kan man täcka även den med en klisterremsa. Detta kan vara något besvärligt i hörn eftersom det gäller att få fast remsan ordentligt så att alla profilera kommer fram. Om taklisten däremot har varit borttagen väntar man tills papptaket är torrt innan man spikar tillbaka den och målar den samtidigt som resten av taket.

För oss gick själva arbetet med att sätta upp papptaket relativt smärtfritt. När man läser i böcker om pappspänning av tak står det ofta att det är relativt komplicerat men så upplevde inte vi det. Metoden är ganska enkel att förstå sig på, det som är jobbigt är att man måste arbeta ovanför huvudet hela tiden och att hela taket måste göras på en gång. Har man ett väldigt stort tak kan det därför vara en god idé att vara flera personer som med jämna mellanrum avlöser varandra så att man får vila nacke och axlar.

Ett problem som vi dock hade under uppsättningen var att undertaket sviktade väldigt mycket och gjorde det svårt att spika fast pappen. Det var något helt oförutsett för oss och berodde säkert på det gamla innertakets konstruktion (panelbrädornas bredd och längd samt avståndet mellan takbjälkarna).
Vårt stora problem uppstod däremot när vi ca två veckor efter uppsättning skulle måla taket och då upptäckte att det hade spruckit tvärs över, längs med den ena av skarvarna mellan våderna. Sprickan orsakades antagligen av att det blev väldigt stora temperatursvängningar direkt efter uppsättning, från +5 till +30 grader, och därmed ganska kraftiga rörelser i undertaket. Kanske pappen pga temperaturen även torkade för snabbt.

Spricka i pappen, tvärs över taket.

Detta innebar att vi fick börja med att laga taket direkt. Att laga ett papptak är inget större problem. Är det ett litet hål som har uppstått kan man laga taket genom att föra upp en bit oblekt tapetpapp på ovansidan av pappen och klistra fast den där och sedan måla över. Är det en spricka som i vårt fall tillverkar man en ny klisterremsa som man fäster över sprickan. För att undvika skarvar bör remsan vara i hela takets längd.

Efter lagning målade vi taket med matt linoljefärg från Gysinge. Traditionellt har papptak målats med limfärg. Limfärgen är dock mer känslig för fukt än linoljefärg, den är dessutom svårare att underhålla eftersom man måste tvätta ner den gamla färgen innan man kan måla ett nytt lager, alternativt måla med en mycket limsvag färg. Ska man måla med limfärg på en gammal fuktskada måste man först patentera med mager linoljefärg för att fukten inte ska slå igenom färgen.

Gysinges matta linoljefärg är tillverkad för att efterlikna limfärg. Den är dock betydligt trögare att arbeta med samtidigt som den har lust att skvätta på ett sätt som vanlig linoljefärg inte gör. Penslar använda till den matta linoljefärgen går inte heller rengöra bara med vanlig såpa som man kan göra när man använt dem till äkta linoljefärg. Detta beror på att den matta färgen innehåller lösningsmedel som den äkta linoljefärgen inte gör. Detta känns även på lukten när man målar så man bör ventilera ordentligt. Lösningsmedlet gör dock att färgen har kortare torktid och täcker snabbare.

Tapetsering av salen sommaren 2010

Text: Pernilla Lindström 20109-10-21