Nyklassicism De utgrävningar av gamla byggnadsverk som hade utförts under 1700-talet i medelhavsländerna ledde till ett nyvaknat intresse för antiken. Arkitekturen ville ge ett harmoniskt och begripligt uttryck genom att betona symmetri och logik, samt tydligt redovisa det bärande och det burna. Fasaderna indelades vertikalt med pilastrar. Fönsteromfattningarna utsmyckades gärna med klassiska kolonner och kröntes av små triangelfält likt tempelgavlar. Färgerna var ljusa och svagt pigmenterade i grått, gult och beige. Fönster målades mörkt bruna eller grågröna och portarna kunde vara fernissade.

Empire
Empirens kännetecken är en mera sparsmakad och enklare form av klassicism. Symmetri är fortfarande viktigt, men dekorationerna är fåtaligare och stramare i sitt utförande. Fasadytorna kan vara relativt släta, utan indelningar, men med ett kraftfullt formspråk i taklister och knutkedjor. Husen målades ofta i en mild ockragul eller grågrön färg, med listverken i en mörkare grå nyans. Fönsterbågar målades i kromoxidgrönt, engelskt rött eller brunt. Portar målades i mörka färger.

Nyrenässans Inspirationen hämtades från furstepalatsen i Italien, och i någon mån Holland. Resultatet var en fasadarkitektur rik på utsmyckningar, uppdelad vertikalt med pilastrar och horisontellt med friser och lister. Under den inklädda takfoten sattes konsoler, och fönsterna kröntes med kornischer Symmetri och jämn fönstersättning var ideal, men de började släppas vid seklets slut. Kalkstenens grå och sandstenens gula färger var förebilder man vanligtvis försökte efterlikna på fasaderna. Fönsterbågarna var liksom portarna mörkt bruna, röda eller gröna.

Schweizerstil

Med schweizerstilen kom något nytt i 1800-talets arkitektur. Ett nytt ideal som byggde på träets former och möjligheter, inte på stenens. De finbladiga sågarna vid sågverken skapade förutsättningarna och de rikt lövsågade utsmyckningarna blev stilens främsta kännetecken.

Symmetrin övergavs för en friare gestaltning. Fasaden delades in i fält med vertikala och horisontella lister. Panelen kunde i dekorativt syfte vändas i olika riktningar på olika väggfält. Sadeltaken var tunna och lätta, med rejält tilltagna språng. Denna nya panelarkitektur fick stor spridning över landet, genom mönsterböcker med typritningar. De lövsågade utsmyckningarna kunde beställas per katalog.

Fasaderna linoljemålades vanligtvis i två färger, ofta två nyanser av samma färg. Gult, grått och grönt var vanliga fasadfärger. Fönsterna hade samma färg som listverket, eller mörkare. De kunde vara bruna, kromoxidgröna eller engelskt röda. Falsade plåttak målades vanligtvis gröna.

Borgerliga ideal

Den växande och allt mera betydelsefulla borgarklassen kom att starkt påverka de nya idealen för byggandet. Förebilderna söktes i historiens inter-nationella stilgarderob. Antiken betraktades som kulturens vagga och stod högt i kurs. Den sydeuropeiska renässansens prakt fick stå modell för mycket av de framväxande smakidealen.

Den representativa bostaden

Den borgerliga 1800-talsbostaden var planerad för representation. Salong, sal och förmak var som en förlängning av offentligheten in i bostaden. Där försiggick en viktig del av det affärsmässiga umgänget och där skulle familjens välstånd visas upp. Lägenheten blev en arena för det sociala livet.

De representativa utrymmena förlades mot gatan. Längre in och mot gården fanns de privata rummen, barnrummet samt de betjänande utrymmena som kök och jungfrukammare. De betjänande och betjänade delarna avskildes med en serveringsgång i husets mitt. Särskilt i den representativa delen var rörelsen från rum till rum i rätt ordning en del i ritualen, vilket förutsatte att rummen var rätt förlagda.

Stenhus i trä

I våra trakter där det mesta byggdes i trä, utvecklades nya metoder för att med detta material efterlikna stenhus. Nya paneltyper och nya listverk såg dagens ljus. Fasaden skulle trots att stommen var av timmer, på antikt manér delas in i bärande och burna byggnadsdelar. Det var knutkedjor och pilastrar, det var rustika sockelvåningar och friser. Stildräkten skulle väljas för att anses passa byggnadstypen. För en skola kunde klassicism anses passande, för en teknisk anläggning kanske gotik, och för ett större bostadshus gärna renässans.

Industrialisering

Det som framför allt präglade 1800-talet var industrialiseringen. Det nya sättet att producera varor, billigare och i massupplaga kom att omforma samhället på många olika plan. Nya ekonomiska system växte fram, och med dessa nya politiska ideologier. Rikedomarna omfördelades, nya samhällsklasser såg dagens ljus och den stora världen kom närmare.

Text: Rune Wästerby