Varsam ombyggnad
Ombyggnadstankar

Varsamhet

Alla hus som används måste också förr eller senare, i större eller mindre grad kunna ändras. I ett bostadshus förändras behoven med familjesituationen. Nya hygienvanor, fritidsvanor eller tekniska nymodigheter kan också leda till önskemål om förändringar. Det är ett naturligt inslag i ett föränderligt samhälle och inget konstigt alls. Men det är viktigt att man som fastighetsägare inte blir för fokuserad bara på husets brister. Man måste också kunna se dess kvaliteter. Annars riskerar man att bygga sönder det man en gång trivdes med, att offra husets själ. Det kan många gånger vara svårt att som brukare, inta det fågelperspektiv som krävs för att rättvist bedöma både brister och kvaliteter. Det kan därför vara klokt att i ett tidigt skede kontakta någon utomstående med erfarenhet av varsam renovering, ex vis en antikvarie eller en arkitekt.

Varsamhet är inte en samling regler, utan mera av ett grundläggande synsätt som skall gälla vid alla ändringar. I Plan- och bygglagen 3 kap. 10§ står som en generell föreskrift att ”Ändringar skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara”. Detta skall alltså alltid gälla och förutsätter att man gör klart för sig vilka värden som byggnaden har. Med andra ord; det behövs någon form av byggnadsundersökning.

Byggnadsundersökning
Byggnadsundersökning kan vara sökande efter skrivna eller ritade dokument. De kan komma från den tid huset byggdes, men lika viktigt kan det vara att få dokument på förändringar som tillkommit efterhand. Det kan handla om bygglovhandlingar, byggnadsbeskrivningar, besiktningsutlåtanden eller fotografier. Att fråga någon tidigare ägare eller nyttjare av huset kan också ge viktig information. Men den viktigaste informationen bär själva byggnaden på. Genom att undersöka dess material, dess byggteknik och dess förändringslager kan man få mycket kunskap till nytta för det fortsatta arbetet.

Tänk på att varje byggnad är unik, och utgå alltid från dess egna material, egenskaper och förutsättningar om du vill ha ett bra resultat. Vilka material och detaljer är möjliga att behålla? Vilka nya passar ihop med de bevarade? Vilka tekniker och arbetsmetoder har använts, och vilka är lämpliga att använda? Det handlar om funktion och byggnadsfysik likaväl som utseende och materialkänsla. Genom att skaffa sig gedigna kunskaper om det egna huset kan betydligt mera av det ursprungliga behållas, dess atmosfär bättre bevaras och byggkostnaderna sänkas.

Var tid har sitt uttryck
Kulturhistoriska värden är inte något som finns bara på särskilt gamla eller särskilt märkvärdiga byggnader. Kulturvärden hänger samman med vad byggnaden har att berätta. Den timrade enkelstugan på landsbygden berättar om livet, om förutsättningarna, om hantverkskunnandet, om traditionerna och om idealen i bondesamhället, medan den putsade tegelvillan ger oss sina berättelser från ett industrialiserat folkhemssverige. Medan bondesamhällets hus uppfördes med de material som fanns att tillgå i närheten, med lokal hantverkskunskap och med utsmyckningar av klassiska stilornament, så uppfördes folkhemsbygget med alltmera av industritillverkade produkter, alltmera av allmän och inskolad byggkunskap och i funktionalistisk anda alltmindre av utsmyckningar. Skillnaderna däremellan är inte en fråga om bättre eller sämre. De är uttryck för ett föränderligt samhälle med förändrade förutsättningar, ideal och influenser. Varje tid har sitt eget uttryck, sin egen stil. Vi bör ta denna tillvara och bygga vidare i samma anda när vi tar på oss ansvaret att förvalta ett gammalt hus. Men varsamhet är inte något som bara skall gälla gamla hus. Vi vet visserligen alla hur svårt det är att uppfatta värden i det som nyligen blivit ”omodernt”. Ändå måste vi försöka besinna oss och göra det. Vi vet nämligen också att värdena i det som varit ”omodernt” börjar uppskattas när nästa generation växer upp. För den generationen har dessa värden då blivit ett kulturarv. Låt oss inte ta ifrån dem detta kulturarv.

Original – kopia
Det värde man upplever av att bo i ett gammalt hus är naturligtvis till stor del knutet till dess praktiska funktion. Men det är inte hela sanningen. En viktig del är också stämningen, atmosfären eller om man så vill kalla det, husets själ. Denna svårdefinierbara trivselfaktor sitter liksom i väggarna, i planlösningen, i materialen, i detaljerna, i spåren efter hur alla detaljer är framställda och, inte minst i spåren efter tidigare användning, efter nötning och förslitning. Man skall därför inte nödvändigtvis betrakta det som en förbättring att måla om en dörr, för att färgen är nött just på det ställe man i generationer har gripit tag för att stänga den.
Byter man ut dörren mot en ny spegeldörr i (nästan) samma utformning har man definitivt gjort sig av med en del av husets atmosfär. Det är i originalet som förankringen bakåt i tiden finns. Det är i originalet hantverket kan avläsas och tidsidealen förstås. Det är i originalet det kulturhistoriska värdet bor.

Ritningar
Gör alltid en ritning. För vissa ändringar måste man söka bygglov hos kommunen. Då krävs också att man lämnar in de ritningar som byggnadsnämnden anser sig behöva för sin granskning. Men även för ändringar där inte sådana krävs är det en god ide att arbeta igenom projektet med papper och penna i hand. Ritandet är ett hjälpmedel för att tänka sig in i problemen och ett sätt att strategiskt lösa dem. Det är frågeställningar om teknik, konstruktion, funktion, materialval, utformning m m som kräver väl genomtänkta lösningar för att leda fram till ett gott resultat. Man måste också samordna byggandet med de eventuella installationer i form av el, värme, vatten, avlopp och ventilation som kan vara aktuella.

Vid själva byggandet uppstår ändå en mängd större och mindre frågor. Man ställs inför valsituationer som kan vara svåra nog att hantera, även om projektet är väl genomtänkt från början. Ju mera av problemlösning som är avklarad vid ritbordet innan man börjar, desto större möjligheter har man att hitta en konsekvent linje i projektet, med fungerande tekniska lösningar, lyckade utformningar och rätt balans mellan gammalt och nytt. Man skall vara medveten om att ett ombyggnadsprojekt ofta kräver betydligt mera omsorg vid planeringen än en nybyggnad. Man måste inta en flexibel hållning och ofta skissera olika alternativa lösningar. Välplanerade ombyggnader kan dock kompenseras rikligt med lägre totalkostnad och mera värdefulla hus.

Text: Rune Wästerby 20091204