Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Tema ‘stilhistoria’

Njalla

Njallan är en liten bod på en rotfast stam. I njallan vinterförvarades maten inför ankomsten till vistet på våren. Njallor [...]

Stolpbodar

Gemensamt för de samiska förrådsbyggnaderna är att de byggdes med själva lagerhållningen en god bit över marknivå så att hungriga [...]

Sydsamisk torvkåta

Kåta kallas den traditionella samiska bostaden. Numera hör boendet i kåta liksom det nomadiserade livet till sällsyntheterna. Om somrarna används [...]

Förrådsställningar

Kombinerade förråds- och torkställningar förekom i flera varianter – med rotfasta stolpar, med nedgrävda stolpar eller med en stockram vilande [...]

Skogssamisk timmerkåta

Kåta kallas den traditionella samiska bostaden. Numera hör boendet i kåta liksom det nomadiserade livet till sällsyntheterna. Om somrarna används [...]

Nordsamisk torvkåta

Kåta kallas den traditionella samiska bostaden. Numera hör boendet i kåta liksom det nomadiserade livet till sällsyntheterna. Om somrarna används [...]

Samisk byggnadskultur

Kulturlandskapet i Västerbotten rymmer sedan flera tusen år tillbaka en mängd spår av samiska aktiviteter, bland annat i form av [...]

1960-1970

1960-talets villaområden präglades av ett tätt och lågt byggande och experiment med nya material och förtillverkade byggnadselement. Radhus, kedjehus och [...]

Folkhemsfunktionalism

Arkitekturen var till sitt innehåll funktionell, men formspråket tillät sig att låna drag från såväl traditionen som tidigare epoker. Trettiotalets [...]

Funkis

En ny värld med nya ideal Funktionalismens idéer hade växt fram internationellt under 1900-talets tidigare årtionden. I Sverige kom genombrottet [...]

Nationalromantiken

Med rötterna i den svenska myllan Nationalromantiken var en rörelse, eller del av en rörelse som omfattade hela samhället, och [...]

1930-1970

Det sociala samhällsbygget Efterkrigstidens folkhemsbygge kom till stor del att präglas av solidariska tankar. Utomlands blev det sociala samhällsbygget mycket [...]

20-talsklassicismen

Sparsmakad stil med klassiska drag Den tunga nationalromantiska stilen avlöstes under 1920-talet av klassiska ideal. Förebilderna hämtades från antikens Rom [...]

1900-1930

Ett friare och ljusare bostadsideal Bostadsidealet blev vid denna tid till stor del präglat av de planscher och bilderböcker som [...]

Jugend

Med naturen som förebild Den internationella jugendstilen, eller art noveau som var dess mera allmänna benämning, byggde till stor del [...]

Schweizerstil

Under 1800-talets senare del utvecklades finbladiga sågar som gav byggmästarna nya möjligheter att artikulera fasaden. En rik panelarkitektur utvecklades, inte [...]

1850-1900

Det som framför allt präglade 1800-talets senare hälft var industrialiseringen. Det nya sättet att producera varor, billigare och i massupplaga [...]

Nyrenässansen

Inspirationen hämtades från furstepalatsen i Italien, och i någon mån Holland. Tak – Under den inklädda takfoten sattes konsoler. Fasader [...]

Empire

Stenhus i trä Empirens kännetecken är en mer sparsmakad och enklare form av klassicism. Symmetri är fortfarande viktigt, men dekorationerna [...]

Nyklassicismen

De utgrävningar av gamla byggnadsverk som hade utförts under 1700-talet i medelhavsländerna ledde till ett nyvaknat intresse för antiken. Arkitekturen [...]

1790-1850

Borgerliga ideal Den växande och allt mera betydelsefulla borgarklassen kom att starkt påverka de nya idealen för byggandet. Förebilderna söktes [...]

Staden

I äldre tider förekom varuhandel främst vid marknader. Dessa var ofta lokaliserade till sockencentra och vanligt förekommande vid kyrkhelger. När [...]

Industrisamhället

Med 1900-talets industrialisering har en annan, mera detaljstyrd samhällsplanering kommit till utförande. En planering inriktad på att separera olika funktioner. [...]

Stationssamhället

Stambanan drogs genom våra trakter i början av 1890-talet och invigdes 1894. En mängd små stationer byggdes efter banan. Större [...]

Brukssamhället

Av de tidiga, egentliga brukssamhällena i våra trakter, Bygdsiljum, Ytterstfors och Sävenäs finns idag inga bebyggelselämningar kvar. De miljöer som [...]