Västerbottens informationsportal för byggnadsvård, hushållning och samhällsutveckling

Byggavfall är också resurser

Rivning av villa i Kåge. Foto: Rune Wästerby, Skellefteå museum.

Byggavfallet utgör mer än 12 miljoner m3 per år i Sverige.
Det skulle – varje år – kunna fylla 20 byggnader av globens storlek.

Bästa sättet att hushålla med byggda resurser är nästan alltid att använda de hus som finns – underhålla, reparera, restaurera, bygga om för ny användning eller anpassa till nya krav. Av olika skäl är dock detta tyvärr inte alltid möjligt. Man kanske måste riva. Man måste då försöka hantera byggnadens ingående material på ett så bra sätt som möjligt. Man har dels att ta hänsyn till de gifter eller andra skadliga ämnen som kan finnas inbyggda i olika material. Man skall också tänka på att de resurser som byggmaterialen representerar tas omhand på ett för samhället och naturen så effektivt sätt som möjligt. För att göra detta tydligt har det formulerats en s.k. avfallsstrategi, eller avfallshierarki. Strategin bygger numera på en vilja att styra över den gamla materialhanteringen, råvaruutvinning – användning – soptipp till mera kretslopp. Som grund för arbetet har en avfallshierarki i fem steg utarbetats. Om vi använder våra resurser i enlighet med denna avfallstrappa kan vi minska på utarmningen av naturens resurser och på tillväxten av avfallsberget. Strategin är generell, men om man anpassar den till byggsektorn skulle den kunna se ut så här:

Förebygga • Beakta uppkomsten av farligt avfall på lång sikt i planeringsstadiet.
• Minska spillet på byggarbetsplatsen.
• Använda material med hög kvalitet och lång livslängd.
• Använda material som är möjliga att underhålla och reparera.
• Använda material och teknik som möjlig gör demontering.
Återanvända • Försiktigt demontera byggnadsdelar vid rivning.
• Sköta lagring, hantering och marknads- föring av delarna på ett seriöst sätt.
Återvinna • Sortera materialen i olika fraktioner vid rivning.
• Material som är möjliga att återvinna skickas till de metallsmältverk, glasbruk, pappersbruk etc. som kan använda materialen som råvaror.
Energiutvinna • De material som inte är återanvändnings- eller återvinningsbara, men brännbara utan direkta miljörisker skickas till kraft värmevärk som vid förbränningen produ- cerar elkraft och som biprodukt fjärrvärme.
Deponera • De material som ej kan tas omhand enligt ovanstående av tekniska, praktiska eller miljömässiga skäl läggs för slutförvaring på avfallsupplag. Dessa kan utgöras av lokala soptippar eller avancerade och kontrolle- rade anläggningar, beroende på avfallets farlighet.

 

Skatter har sedan sekelskiftet funnits för att från samhällets sida försöka styra över avfallet från osorterat till sorterat, från deponi till kretslopp. Det är en internationell utveckling där Sverige inte tillhör de som kommit längst. Mera tätbefolkade europeiska länder som Holland och Danmark har börjat tidigare och kommit längre när det gäller återanvändning av byggmaterial, returmarknader och kommersiell användning av begagnade byggvaror. De har också en hårdare beskattning på deponering. Deponiskatten i Sverige är idag 288 kr per ton deponerat avfall. I Danmark är samma skatt 440 kr per ton och i Holland 600 kr per ton.

Värden

Ekonomiskt
Regelbundet underhåll är bäst på lång sikt. Renovering kostar mindre än att bygga nytt.
Total renovering in till stommen, kan bli lika kostsamt som ett nybygge, men knappast någonsin dyrare.

Ekologiskt
Att använda de byggnader som finns är resurssnålt. Att bygga nya är energikrävande och tär på naturens resurser. Många moderna material består dessutom av naturfrämmande beståndsdelar.

Kulturellt
Byggnader har en historia att berätta. De kan lära oss mycket om människors influenser, drömmar och hantverkskunnande. De är också en spegel av det samhälle och näringsliv som sett dem växa fram.

 

Hålla hus

Läs mer om …